Då är vi inne på bröllopsinlägg två. Nämligen ’First Look’ Det var faktiskt kanske det mest känslomässiga ögonblicket jag upplevt. Eller ett av dom i alla fall och det mest känslomässiga på länge. Det här ögonblicket kändes i hela kroppen.
Jag och J hade bestämt att han inte fick veta hur min klänning såg ut eller hur jag skulle ha mitt hår eller någonting innan den stora dagen. Jag har försökt fått honom att se den men han har inte velat. Så, han hade alltså ingen aning om hur jag skulle se ut.
Vi hade bestämt att vi skulle ses och fota innan vigseln men vi fick inte se varandra förrän vi skulle göra ’First Look’ Det vi visste var att J skulle stå med ryggen emot mig och jag skulle gå mot honom, knacka honom på axeln och så skulle han vända sig om och få se mig.
Så, när den stora dagen var här fixade jag och tärnorna i ordning oss på en plats i Herrgården och killarna, J och bestmans på en annan plats. Vi hade inte sett varandra innan och inte pratat heller. Plötsligt så säger Frida, fotografen att det är dags för first look, här står vi mitt i att fota detaljer och allt går så fort så vi tjejer hinner knappt tänka men det vi vet är att vi måste skyla mig för att vi skulle tydligen ner mot slottets baksida. Det inte jag förstod här var att Frida hade kontakt med filmaren David så dom riggade hela den här grejen utan att vi knappt han tänka, vilket det gjorde det ännu mer nervöst för allt bara hände. Just nu när jag skriver detta rycker det till i magen. När jag och tärnorna går efter Frida med mig inlindad i ett frisörskynke kommer vi ner på högra sidan av Slottet och Frida talar om för tärnorna att dom ska gå och ställa sig vid J’s bestmans, när jag tittar till vänster ser jag alla killarna stå i sina kostymer, bredbent med ryggen emot mig. När jag tittar ner för backen ser jag J stå ensam med David, filmaren, med ryggen emot mig i en allé. Frida talade om att tärnor och bestmans skulle fortsätta stå med ryggen där uppe och att jag skulle följa med henne ner till J.
När jag kom ner i allén stod han där så fin med ryggen emot. Han hade David, filmaren framför sig som ville få med detta på film och så gick även Frida dit för att vara redo att fota. När Frida sa åt mig att jag kunde börja gå mot J för att lägga handen på hans vänstra axel blev jag så nervös. Det slog volter i hela magen och hjärtat slog fort, dom stegen fram mot honom, den mannen jag ser varenda dag var ändå så nervösa. När jag la handen på hans axel och han vände sig om så var det som att allt släppte, vi fick kramas och J tittade så fint på mig. Jag har sett honom i många situationer nu, arg, ledsen, glad men den här blicken har jag inte sett förut. Vi blev så glada över att vi äntligen fick se varandra och kände att det nu var dags. J säger att han var sjukt nervös innan han hörde mina fotsteg bakom mig, att han hörde att jag var nära hade gjort honom lugn, han hade tänkt ”Det är bara Sanne, jag klarar det här. Vi träffas ju varje dag, andas..”
När vi kom upp till slottet stod tärnor och bestmans och grät, det var verkligen så himla känslosamt. Gud, jag kommer alltid minnas det ögonblicket.. Det ska bli kul att få se det på film sen. Såhär såg det ut..
Jag skulle vilja trycka upp den 4e bilden och ha hemma någonstans, en stor bild. Den bilden har verkligen fångat känslorna.
// Our first look. We had decided that J wasn’t allowed to see me before the First Look and he didn’t know anything about my dress or hair or anything. So me and my bridesmaids were spending all morning at one place and the guys at another place. While med and my bridesmaids were shooting with our photographer she told us it was time to go, it was time for he first look, it all went so fast so we didn’t have time to think, the only thing we thought of was hiding me in a blanket because Frida told us to go to the backside of the castle. While walking there Frida told the girls to go to the bestmans, I looked to my left and the guys were standing there with their backs towards me, I looked down the hill and I saw J standing there with David, the filmer with his back towards me. I walked down there with Frida and started to feel my heart pump. While down there in this beautiful avenue Frida and David were standing in front of J to shoot all the reactions. When they told me to walk up to J and touch his left shoulder I started to freak out inside, I was so nervous, most nervous and emotional moment in my life. I walked up there and when he turned around I felt normal again. He looked at me in a way I’ve never seen before, Ive seen him mad, happy, sad but this face was something I’ve never seen. We finally got so see each other and he looked so beautiful as always <3 This was 100% the most emotional thing I’ve ever done and I will always remember it. I get butterflies when I think about it. J said that he was extremely nervous all the way until he heard my footsteps, he thought ”Alright, it’s just Sanne. You see her every day, breathe..” When we walked up to the bridesmaids and bestmans they were all crying. Such an emotional moment <3
And this is how It happened..
Gråter så fint!
<3