Cookies help us give you the best experience of our site. However, you can change your cookie settings in your browser depending on your preferences. Please read more about our cookies in our Cookie Policy.

19:04 | February 7, 2018

The body bump

En superklänning för alla er preggos! En antingen underklänning eller som en klänning under någon kofta eller jacka. Jag tycker den känns lite bar i alla fall att bara såhär men det kanske nog är för att det är vinter nu också. Sjukt skön är den i alla fall! HÄR hittar ni den. Jag tror att jag kommer bära den nu med isåfall en skinnjacka över när jag ska ha babyshower här eller så kommer jag använda den hemma för att den är skön eller som underklänning.

Ser ni så stor bumpen har blivit? Den växer varje dag <3

// A super dress for all of you preggos. Either as a under dress or as a regular dress. I love it, so soft. You find it HERE.

1 kommentarer




18:31 | February 7, 2018

Reality check and memories

Vi fick allt råmaterial av vår filmare Josuefilms (@josuefilms på instagram) och jag gråter varje gång jag tittar på bilder eller filmer från bröllopet. Varenda gång. Så medan jag sitter här och drömmer mig tillbaka en stund till den mest magiska helg i hela mitt liv som jag vet aldrig mer kommer tillbaka så vill jag bara säga till alla er som har detta framför er – ni har något helt magiskt framför er, om ni drömmer om att gifta er förstås. På vilket sätt ni än planerar att gifta er, att få säga ja till den man vill leva sitt liv med är då det finaste man kan göra. Åh. Ja, så jag sitter här och drömmer mig tillbaka och när jag sneglar åt höger så får jag en reality check….

Bredvid mig ligger en stor bröstpump med alla dess tillbehör, jag sitter i ett nattlinne med dassigt hår och utanför fönstret är det snöstorm så att alla plan verkar inställda, vi snackar riktig snöstorm. Härlig kontrast! Men det är väl det som är det härliga med fina minnen, man kan alltid plocka fram dom och ingen kan ta dom ifrån en <3

Livet bjuder på båda stunder som här nedan och sådana som idag, en helt vanlig onsdags i Buffalo. Men det är det som är det charmiga också och det är sådant som fått oss att KÄNNA vi minns. Ni vet vissa gånger minns man hur det doftade, vad man hade på sig, hur man mådde, hur allt såg ut, detaljer.. det är oftast när man är närvarande och när det får en att känna något som det lagras. Så fint tycker jag!

Här nedan kände jag men jag förstod det inte just då, jag svävade bara på små rosa moln och såg inte ens morgondagen framför mig, jag var bara där och då! Så fina minnen.

0 kommentarer




17:39 | February 7, 2018

Maternity PJ’s

Nu är det två månader kvar av gravidkläder och bebismage och jag går väldigt mycket i mina gravidjeans, tights och stora tröjor och så fort jag är hemma går jag runt i mjukiskläder eller pyjamas. Jag tycker det är mysigt men det ska också såklart bli roligt att kunna klä sig som vanligt och kunna inspirera er på ett annat sätt. Jag har beställt hem DETTA nattlinnet till min BB-väska, jag tänkte att det måste vara perfekt att ha på sjukhuset när det är dags?

Den här röda pyjamasen är så sjukt skön. Den påminner mig om någon pyjamas jag haft som liten, så himla mjuk. Byxorna är lite stora men jag har vikt upp dom ett par varv så funkar dom, stora och mysiga haha. Ni hittar den HÄR för ynka 20 euro.

Så att såhär fancy strosar jag runt här hemma! Riktig modeikon. Xo

// Now it’s two months left until our baby is here, so in two months no more maternity clothes. It will be fun to start inspire you with other outfits, right now the only thing Im wearing basically is maternity jeans, leggings big sweaters/knitwear and when im home pj’s. I ordered THIS one from Boohoo for my hospital bag, must be a great choice for the days there right?

Well, this pj right here is just so cute and comfy. I love it and Ill wear it everyday until he’s here haha. So soft!! You find it HERE.

   

2 kommentarer




17:07 | February 7, 2018

Life is a process not a state of being. I’ts a direction not a destination

Jag har lagt till en kategori som heter “Life coach” där ni kan följa min 6 månaders resa med Filippa Tjärnlund min livscoach jag anlitat, det är inte något samarbete över huvud taget utan jag tänker bara att jag gärna delar med mig av mina tankar, det kanske kan vara spännande för er? =) Så för att göra det enkelt sparar jag allt i den kategorin så ni lätt kan hitta gamla inlägg om det behövs framöver. Jag går i alla fall hos Filippa och ni hittar mer info om henne HÄR. Om du är man och läser detta och skulle vara intresserad av att ha en livscoach så är hennes man Jimmy Tjärnlund också livscoach och kan guida dig om det behövs. Ni kan maila dom på info@rawclarity.com

I morse hade jag mitt fjärde session med Filippa min livscoach. Nu börjar det hända grejer känner jag! Det är så häftigt med vad en livscoach kan göra för dig, du blir guidad hos dig själv och inom dig finns ju alltid alla svaren. Du behöver just bara guidning. Känna inåt, inte titta utåt och se på vad andra gör / tänker / tycker / vad man borde. Du har alltid svaren om du bara vågar känna inåt. Vissa av oss förstår det tidigt i livet och vissa hittar det aldrig, dom går hela livet och tror att “när jag har så mycket pengar på banken är jag glad” eller “när jag blir pension blir allt bra” vissa förstår inte under sin tid på jorden att det inte är genom det yttre vi hittar lycka. Om vi skulle mäta lyckonivåer på olika människor i världen skulle vi se det ganska tydligt.

Just nu är jag i en ganska stor förändringsfas, eller vi, både jag och J. Om vi blickar bakåt några månader. I september kom vi hit till Buffalo, ny stad, nygifta, nytt hem, nya vänner, nytt lag, nya lagkamrater för J och allt vad denna flytten innebar. Nu i vår, i April blir vi föräldrar vilket kommer att vara en extremt stor förändring för oss, en livsförändring och så kommer vi att flytta hem till Sverige i Maj för att sedan inte vet vad som händer för oss efter sommaren, var vi ska bo med bebis. Vart J ska spela i höst spelar ju ganska stor roll för hur jag lägger upp mitt liv, hur jag kommer lägga upp bebis / jobb och var vi ska bo in oss. Det är ju inte bara att flytta det tar lite tid och mitt i allt detta så har man ju såklart känslor som bubblar upp. Det är som vanligt väldigt oklart och i år ovanligt stora förändringar så att jag känner att eftersom att det är så mycket som är i förändringsfas så vill jag stå så stadigt jag bara kan för att det är ju såhär livet fungerar. Men livet förändras ju ständigt, det sker saker varje vecka, livet förändras, människor förändras, situationer och relationer, även du. Det händer saker i våra liv hela tiden och väldigt mycket kan vi inte påverka och det är sådant vi bara ska observera, inte ta in. Det är vi själva som bestämmer hur mycket vi släpper in och vad vi tillåter oss att släppa in. Och vi själva förändras, jag kommer aldrig mer vara den Sanne jag är idag, i morgon har jag lärt mig något nytt och jag är lite förändrad, nästa vecka kanske är jag tex gravid i vek 32 och lär mig något nytt, jag kanske är lite tyngre och har lite mer kunskap om min graviditet och jag kommer aldrig förbi samma version av mig själv. Vi förändras hela tiden. Vilket är coolt!

Om du, precis som jag försöker titta inåt, våga känna vad vi verkligen känner inombords och inte leta efter svaren utåt bland det materiella eller förlita oss på att andra ska bidra med den lyckan vi letar efter samt att du tar hand om dig själv, ger din kropp det den mår bra av så klarar du av förändringar! Du klarar av att flyta med och lita på att universum löser det åt dig så länge du är sann mot dig själv. Jobba åt rätt håll, inte åt det håll din kompis eller mamma tycker att du ska åt, jobba inte emot dig själv. Att vara sann mot dig själv är att jag menar att när du tex idag undrar över varför du 4e månaden i rad är sur över att andra tränar hela tiden tex, vad är det som gör att DU blir sur över det? Vad är det som gör att du känner dig irriterad över att andra tränar? Är det för att du själv inte är i balans? Vad är då balans för dig? Hur ska du hitta den? Eller tex, du tycker att alla runt om dig är emot dig, världen går emot dig och allt är skit. Titta inåt, vad är det som får dig att känna att allt suger? Lokalisera vad det är som tynger dig, är du på fel jobb? Är du i fel relation? Är du inte sann mot dig själv? Letar du bara utåt? Tror du att du blir lyckligare av att få det där jobbet eller tjäna dom där pengarna? Tro mig, du hittar inte lyckan där.

Sträva inte utåt och leta inte utåt, tro inte att när du köpt en lägenhet, när du kommit i dom jeansen eller när sommaren kommer så löser sig allt. Det funkar inte så! Och livet pågår ju precis just nu och det enda du kan ansvara för är dig själv och din egen lycka, det är inga andra faktorer som kommer att lösa det åt dig.

Nu idag har jag börjat en spännande resa, jag har börjat meditera! Jag körde mitt första session idag och det känns så spännande. Jag tycker att meditera är något alla borde göra och har alltid förstått att meditera måste ha sådana enorma hälsofördelar för oss ALLA. Barn som vuxna men på olika nivåer. Vi alla borde bara komma till oss själva ibland, ta 5 minuter, fokusera på vår andning och se vad som ploppar upp, vi hittar ju alltid svaren, vad är det vi känner när vi lägger oss och slappnar av och blundar? Där hittar vi det mesta. Det är precis som när jag yogar, under en tuff tid i mitt liv yogade jag mycket och det hjälpte mig väldigt mycket, jag kunde lokalisera varför mina axlar var så spända, jag kunde förstå varför jag varje gång vi körde avslappning kände att gråten var på väg upp i halsen, jag stängde inte in känslorna utan försökte ta itu med dom.

Det är superfarligt att bara stänga av, vi är som datorer, vi sparar allt som händer oss och det är det som formar oss det är därför olika saker triggar oss eller gör oss glada tex. Att bara stänga av känslor kommer ifatt en. Om du tex blir svinarg på din kille idag över att han inte tagit disken, vad är det egentligen du blir sur över? Det kan ju omöjligt vara hela världen att han inte tog disken, är det att du stör dig på att du gör mer? Att han är lat? Om han nu är lat i jämförelse med dig, ska en sådan liten grej få starta ett bråk och dålig stämning? Finns det något bakomliggande? Oftast gör det de, oftast är det inte saken som gjorde oss irriterade som är den faktiska anledningen utan det är något som ligger och lurar hos oss själva. Red ut det och bråka inte som småsaker, så onödigt och en sådan energitjuv, det finns viktigare saker att lägga sin energi på. OBS! Självklart är vi människor och vi alla kan ju känna och det kan bubbla upp, jag menar över lag.

Jag tror i alla fall att meditationen kommer bli något jag kommer att ha i mitt liv för alltid, jag har fått en läxa nu och ska meditera 5 minuter om dagen, det ploppar ju upp massa stress och tankar i min hjärna direkt och jag ska bara titta på tankarna som dyker upp och låta dom flyta förbi och sedan fortsätta fokusera på att andas in genom näsan och ut genom näsan. 5 minuter om dagen i två veckor. Då ska vi börja med steg 2, Filippa vill inte att jag ska köra någon app med en guidad röst utan jag ska lära mig själv att meditera nu. Så spännande! Vi båda tror att det kan vara grymt inför dagen det är dags för förlossning, när jag kommer få panik, när min hjärna kommer skrika rätt ut att det är någon fara på gång pga smärta så ska J och min doula få påminna mig om att andas, lita på kroppen, distrahera smärtan och bara försöka in i det sista att lura hjärnan för smärtan är inte farlig. När man får ont kopplar ju hjärnan att något farligt händer en och då spänner man sig och blir rädd, stretar emot. Desto mer du kan våga jobba med kroppen desto lättare blir det för kroppen att göra det den ska. Lättare sagt än gjort men om det kan hjälpa mig en 5 % så är jag glad för det.

Så spänd på framtiden, jag är så peppad på det här och tror verkligen på att fler och fler kommer titta inåt, psykisk ohälsa är den vanligast sjukdomen i Sverige just nu och fler skulle behöva hitta sitt “call” och sin mening och inte leta utåt efter vad som kan göra en glad och blanda ihop framgång / pengar / status med lycka.

5 kommentarer





16:25 | February 6, 2018

3d ultrasound, what an experience!

Igår fick vi se vår lille skrutt. Oj, om vi längtade innan så kan jag tala om att längtan nu är enorm. Vi låg och tittade på den filmen vi fick på honom innan vi somnade och när vi vaknade låg vi båda med våra telefoner och tittade på den lille gubben <3 Han är då en liten Mini-Jacob, visst är han?

Det var så mysigt, vi har inte sett honom sedan vecka 20 och nu är vi i vecka 31 så det var stor skillnad. Han var verkligen en riktig liten bebis nu och hade tjockat på sig så gulligt, så söta små kinder. Vill bara snabbspola tiden nu!! Oavsett om jag vet att allt hittills sett helt normalt ut så var jag nog lite nervös inombords igår för jag blev supertrött efter ultraljudet, jag tror jag gått och längtat och tänkt på det ett tag <3

Han är så pass stor nu så att han tar upp hela magen, hon sa att jag kände hans rörelser ovanligt mycket, jag sa åt henne “oj, nu rör han sig” och precis då på skärmen så flyttade han sig. Jen, som gjorde ultraljudet (som också hjälpte oss få veta kön i vek 14) sa att han var ett väldigt aktivt barn. Annars låg han där i och gäspade, sparkade, slickade sig runt munnen, sög på tummen och log!!! Vi smälte så mycket när han log. Lilla gullisen. Helt otroligt att man kan se såhär mycket, jag är helt fascinerad. Han är nu ca 41 cm lång och väger 1,7 kg. Alla organ är nu i princip helt utvecklade, lungorna är det organ som utvecklas sist. Nu ska han i princip bara tjocka på sig och växa lite på längden.

Nu får vi se hur lik sig han är när han kommer ut, det spelar inte så stor roll. Vi längtar i alla fall ihjäl oss efter vår lilla bebis. Han har lagt sig i “rätt position” sa min barnmorska, med huvudet neråt, han har inte fixerat sig utan lagt sig med huvudet neråt som han rör runt på och barnmorskan trodde att han inte skulle vända på sig nu utan ligga så tills han fixerar sig. Hoppas!

Han är beräknad 16 April, när tror ni han vill titta ut? Den som gissar rätt ska jag skicka ett plagg från SanneAlexandraShop till haha! <3

// Yesterday we did that 3d ultra sound and if we were excited before you can’t even imagine how we excited we are now, we just can’t wait!!! He was so much bigger now than when we saw her at 20 weeks, he was a lot chubbier now and I just wanna pinch his cheeks. I think he looks just like his daddy. Don’t you think? We just want to fast forward time now. Wonder how much he will look like this when he’s out, doesn’t really matter, just want it to be April already. When do you think he will come? Im due April 16? Ill give you a gift from SanneAlexandraShop if you’re right! <3

55 kommentarer