9:51 | May 22, 2018

Sometimes you need to pause and reflect

Uncategorized

Idag vaknade jag och kände sådan enorm tacksamhet. Flera jag känner har talat om för mig att jag blivit så mycket mer harmonisk sedan jag blev mamma. Jag upplever själv att jag blev mer harmonisk när jag blev gravid redan..

Vet ni varför jag tror det blev så? Jag tror att jag stannade upp, tog en dag i taget, fokuserade på det viktiga i livet och jobbade mycket med mig själv. Jag körde inte bara på utan att pausa utan jag stannade verkligen upp när jag blev gravid och började prioritera det viktiga i livet och det har gjort mig så mycket lugnare.. och ännu gladare. Jag brukar alltid bara jaga och jaga, ha visioner om vad jag ska uppnå och den klassiska “men DÅ blir allt ännu bättre” men ibland behöver man stanna upp, känna lugnet och kanske vara glad för det man har och inte bara jaga jämt? Vi människor jagar ju naturligt så man får påminna sig. För vem jagar man ibland? Sig själv eller för att man kanske borde uppnå vissa saker? Jag beundrar alltid dom människor som är så nöjda med det dom har oavsett vad det är, bara nöjda och inte av någon speciell anledning, dom har bara på riktigt fattat det. Haha.

Senaste 1,5 månaden har varit så stora omställningar, vi fick Frans, flyttade hem från Usa, sa hejdå till vänner där, packa ihop lägenheten i Buffalo, lära oss känna lilla Frans, flytta hem, ta beslut om att flytta hem (iaf i 4 år) flytta in i nya lägenheten. Jag känner att jag har lite identitetskris just nu, vem är jag som mamma? Vem är jag i mina sociala kanaler när jag nu är mamma? Mycket känns så oviktigt just nu och Frans är det enda jag tänker på. Jag känner också att jag kommer bli lite förvirrad i höst när vi inte ska åka iväg, vi ska inte packa ihop lägenheten i slutet på sommaren i år och vi behöver inte säga hejdå till vänner och familj. Jag har alltid varit Sanne som är på vift och inte bor i samma stad som mina vänner och familj, det är så ovant.

Jag känner konstant en liten liten inre stress över att jag inte ska hinna med allt, hinna träffa den och den och hinna ta det där mötet men vet ni vad? Det är ju ingen stress längre, vi är hemma nu. Jag måste verkligen bara låta tiden gå och ta vara på varje dag som går så kommer jag snart att landa i den stora omställningen.

Men, trots den lilla inre stressen och den förvirring som jag just nu går igenom så vaknar jag och känner sådan tacksamhet. Jag vaknade i morse, insåg att jag och J firar 3 år idag, tre år av ren kärlek, massa respekt och äventyr <3 Hur kom det sig att han bara dök upp där igen, det var som att någon från himlen slängde ner honom och bara “här är han, din drömman, varsågod” typ så. Och sedan dess har mycket hänt, vi har bott borta, gift oss och nu är Frans här. Helt galet.

Det jag känner är att om man inte vågar tro på magi så får man aldrig uppleva det. Våga tro på det du känner känns rätt – våga gå på din magkänsla och följ ditt hjärta, tro mig, då sker det du aldrig trodde du skulle kunna ske. Och lyssna inte på andra, hade jag lyssnat på andra kring vilka beslut jag “borde ta” hade jag aldrig suttit där jag sitter idag, så himla glad över min lilla familj, Frans, alla människor omkring mig och mitt jobb som jag faktiskt tycker väldigt mycket om <3

“Those who don’t believe in magic will never find it” och det är så sant tycker jag. Nu vaknar lillen här och det slår mig direkt att både jag och J har sådan viktig uppgift här i livet, vi ska uppfostra den här lille killen och jag läste en fin text idag;

What you repeatedly say to your kids becomes their inner voice as an adult.

 What they see and hear as they grow and develop will ultimately shape how they think, how they act, how they view the world and most importantly how they view themselves.

 I feel like one of my most important jobs as a mama is to make sure they realise how strong they are, how smart they are and that within every challenge lies opportunity. To never give up, strive to find a creative solution and that anything is possible. Any dream can be realised, any goal can be achieved and there is beauty in failure, as failure is simply another opportunity to learn.

Jag undrar så vad Frans är för liten filur, nu blir ju barn mycket som man uppfostrar dom och dom formas utav erfarenheter osv, det ska bli så spännande, just nu är han en trygg liten bebis och min högsta önskan är att han fortsätter känna sig trygg och våga vara den han är och gå sin egen väg! <3

19:35 | May 20, 2018

Q/A I need your advice

Uncategorized

kära ni! Jag ska svara på alla era frågor (så kul med så många) och jag känner att jag behöver er hjälp.

Hur tycker ni jag kan svara på alla era frågor på ett kul sätt? Har ni någon idé? Det känns så tråkigt att svara i ett inlägg rätt upp och ner och att svara i en vlog så blir dom alltid så långa? Ge mig gärna förslag! <3

12:18 | May 17, 2018

Your body will never be the same after you had a baby which I think is something beautiful..

Uncategorized

Jag får så mycket frågor kring hur jag tränat / ätit sedan Frans kom. Jag lovar er, det enda jag brytt mig om är honom, jag har inte ägnat en tanke åt att tappa gravidkilon. Det lovar jag. Jag har inte svarat på några meddelanden på instagram om “hur jag tränat eller tappat gravidkilon” för jag vill helst inte prata om det alls men jag känner att jag måste klargöra en sak. Jag har inte tränat eller försökt äta nyttigt, jag har nog aldrig myst runt så mycket, jag fikar och gosar med Frans. Allt mitt fokus går till honom. Jag har tagit lite barnvagnspromenader men det är bara för att det är mysigt, inte för att jag ska få motion direkt även fast det såklart är superbra så har jag inte tänkt så mycket på det precis nu första tiden.

Var inte så hårda mot er själva! Jag tänkte aldrig innan på hur jag skulle se ut efter jag fött barn, det kändes så onödigt att fundera över. Jag har accepterat att min kropp blir aldrig den exakt samma som innan jag var gravid och födde barn men det är ju något vackert över det. Jag har skapat ett liv i min mage, vilket är helt sjukt och sedan fött honom. Oavsett om min kropp på utsidan kommer att kunna se ungefär likadan ut så har ju saker och ting hänt inuti kroppen.

Jag ska börja träna om 2 veckor, jag ska börja på mammaträning där jag kan ha med Frans. Eftersom jag känner mig bra återhämtad efter förlossningen skulle jag säkert dra på för hårt om jag började träna själv så jag har bestämt mig för att börja med mammaträning för att försöka fokusera på allt som ska återställas inuti kroppen, det är det viktigaste. Jag vill hitta mina magmuskler igen och läka i rätt takt. Det tar ju upp till ett år för kroppen att läka helt, då menar jag inuti, jag kände här om dagen när jag laddade ner appen “mammamage” där smått börjar aktivera dom inre magmusklerna och hittar knipmusklerna att det kändes lite konstigt inne i magen så jag kommer verkligen ta det lugnt.

Så alla nyblivna mammor eller ni som fått barn för några år sedan, fokusera på det viktiga och det är hur kroppen KÄNNS och hur du mår. Jag har fokuserat allt på det och redan när jag var gravid kände jag att jag för första gången verkligen lyssnade inåt, jag tittade inte mig i spegeln och funderade över hur jag såg ut utan jag kände mer efter “orkar jag träna idag?” och “nej nu måste jag vila i ett par dagar, jag är trött” och då gjorde jag det. Jag försökte må så bra som möjligt under graviditeten, därför åt jag nyttigt för att ha så bra energi som möjligt och så tränade jag så länge jag orkade men jag tränade verkligen på ett nytt sätt, jag hade inte alls några krav på mig själv utan tränade bara för att röra på mig, stärka kroppen och för att jag ville få lite endorfiner eftersom jag låg så mycket på soffan och fick knappt någon vardagsmotion alls. Jag tänkte verkligen hela tiden på Frans, jag tänkte att han behövde få i sig massa bra näring och på samma vis som jag undvek vissa saker att äta under graviditeten så försökte jag lägga till en massa bra för jag tänkte att det kunde vara bra för honom, samma med att träna, jag tänkte att han också fick en liten dos endorfiner eller kände att min kropp mådde bra och var glad!

Och för guds skull, jämför er aldrig med någon, det är den största lyckodödaren på jorden. Jag hade kunnat jämföra mig med dom mammor som var ute på barnvagnspromenader efter en vecka, jag kan tala om att då kunde jag inte ens gå normalt då men eftersom jag bara hade blivit bitter av att jämföra mig så vilade jag lite extra och gosade lite extra med Frans, fokuserade på något annat. Om det är något man lär sig när man varit gravid, fött ett barn och fått barn är att allt är normalt och vi har alla olika upplevelser, vi mår olika under graviditeter, vi ser olika ut, våra förlossningar är olika och vi återhämtar oss olika och sedan uppfostrar vi våra barn olika. Fokusera på det du kan och känn inåt, gör det du mår bra av och njut av det du kan njuta av <3

Jag vägrar fokusera på oviktiga saker och smitta av mig ett dåligt humör på Frans i onödan, alla mammor gör sitt bästa och jag vill att Frans och jag ska må så bra vi bara kan trots sömnbrist ibland och dåligt tålamod ibland haha. Påverka det du kan, njut av det goda i livet och försök skratta mer. Det finns mycket bra här i livet och det finns mycket dåligt och det dåliga vi inte kan göra mycket åt kan vi försöka strunta i!

 

 

 

11:58 | May 17, 2018

Celebrated something BIG, pool time and toast skagen.

Uncategorized

Igår började jag och Frans dagen i vanlig ordning med att han ligger på gymmet och tittar på sig själv, den svart vita grejen är en spegel och han verkar tycka om sig själv haha, under tiden han “gymmar” så äter jag frukost.

Mamman klädde på sig. Denna klänningen köpte jag när jag var gravid, omlottklänningar passar alla kroppstyper tycker jag. Den är från Asos men slut, HÄR hittar ni en liknande.

Jag var sedan på Hubso och tog fram 10 nya plagg som kommer in på shopen framöver och så skålade vi för något stort. Så glad!! <3 Hubso expanderar enormt och så även SanneAlexandra.

Vi var sedan medbjudna med Brodda och Millan på lite poolhäng. Det tackade vi inte nej till! Frans älskar sin bilstol från Maxi Cosi som kommer från Babyshop.

Frans låg naken i två timmar i skuggan och gosade, sånt mys för honom <3 Vi vuxna pratade bebisar, hockey och hängde! Så mysigt.

Därefter åkte vi till Åhlens City, jag ammande Frans i Åhlensgaraget och sedan smet vi upp haha. Man gör det man måste! Mina fina vänner som driver Hoss Stockholm hade ett lanseringsevent för nya parfymen Arizona som är framtagen av Proenza Schouler.

Frans första event, 7 veckor på dagen! <3

Sedan åkte vi hem till Sonny och Emelie på middag, denna utsikten skojar man inte bort! <3 Sonny tänkte till och bjöd på toast skagen, det har vi saknat vi som inte bott i Sverige på ett tag. Det är ju så extremt gott, hade kunnat ätit en plåt med skagentoast, är orimligt hungrig när jag ammar haha. En supermysig kväll med ännu en gång en övertrött Frans och extremt hungrig liten kille, det är som att han laddar upp med massa mat inför natten för sedan sover han gott och ligger och mår så bra innan han somnar. Lille gubben! Supermysig kväll med massa bra jobbsnack och framtidsplaner, glöm inte att livet är kort och gör bara det du mår bra av och som känns bra i hjärtat. Livet är för kort för att ödsla på sådant som får en att må dåligt!