Visar arkiv från februari 2018

Läste denna artikeln HÄR och kände för att dela med mig lite av mina tankar för jag tycker det är så intressant.

På dom platser jag bott på i USA kallpratas det konstant. I alla butiker, taxiresor, i hissen och med grannarna. I början var jag skeptisk, när jag vad 18 och bodde i LA och en man i min pappas ålder kom fram och frågade om jag letade efter något eller berömde mitt hår trodde jag att det var något skumt på gång och satte sig någon bredvid mig på bussen trodde jag att personen var ute efter mig haha. Nu i efterhand skrattar jag lite åt det! Jag har vant mig vid kallpratet och pratar gärna med alla möjliga människor, på flygplan, i olika slags köer m.m och vissa gånger går det bättre än andra…. Jag tycker det sociala småsnacket borde hyllas, oavsett om du inte riktigt bryr dig om hur personen i frågas dag blir så är det ju trevligare att dra iväg ett ”ha en fin dag” i hissen tex än att undvika ögonkontakt. Jag är allt för härligare stämning och gladare möten med människor så kallprat för the win!! <33

Nu nyligen sa en tjej till en av J’s lagkamrater ”Jag åkte med en uberchaufför som sa att han kände dig” Hmm, vem tänkte jag men det är väl en av alla dom jag snicksnackat med. Haha. Dock så får det ju finnas gränser, om jag tex går på massage är det ju förbjudet tycker jag för massören att prata. Senast jag var på en 1 timmes gravidmassage surrade den killen konstant, var riktigt less på honom efter det…..

Vad tycker ni? Kallpratar ni något? =)

För ett år sedan planerade jag bröllop för fullt. Jag tyckte det var så himla roligt men jag inser nu i efterhand att dom dagar jag stressade upp mig och oroade mig var helt i onödan, det ordnar sig. Glöm inte att stämningen på ett bröllop är hela grejen, har ni härliga och glada gäster så blir det en fantastisk dag oavsett om en blomleverans kommit bort på vägen eller om ni som jag glömmer att släppa släpet när ni går ner för altaret haha. Allt ordnar sig <3 Det är kärleken ni är där för att fira ihop med nära och kära, om ni väljer att inte göra det ensamma.

Så, tips till alla er som planerar bröllop just nu, halva delen av bröllopet var förberedelserna, det var så himla mysigt och härligt att planera bröllop ihop med J. Jag tänker på dom kvällar vi suttit uppe och gjort bordsplacering, när vi suttit och ätit middag och fällt någon liten glädjetår över att ”shit is getting real”, hur jag och mina tärnor har smsat och hållit på att sprängas av hur förväntan, hur jag och J har har strosat runt hand i hand och drömt oss bort till den stora dagen. Allt pirr i magen! Här nedan kommer några bilder från förra året när planeringen var i full gång och jag provade klänningar, vilken fantastisk känsla… <3

När jag tittar tillbaka på bilder nu ett år senare inser jag att man ska njuta av varje tid, precis som nu i slutspurten av graviditeten, jag ska inte bara blicka framåt och längta utan njuta av detta för jag kommer att se tillbaka på den här tiden sedan och då vill jag uppskatta den och känna att jag njöt till fullo av dom små sparkarna och lugnet.

Och när vi på en ledig dag kikade på smoking till J <3 Såna minnen.

För ett år sedan hade vi det varmt i NY. Vi trodde att våren hade kommit men det blev dock kallt igen.. Men vilka härliga dagar. Åter igen, man ska verkligen försöka leva i nuet. Det är egentligen den viktigaste uppgiften vi har?

Vi njöt av dagarna i Hoboken och jag bar min egen design som jag nu släppt för en andra gång men som har sålt slut! Just nu har jag en omröstning på min instagram ifall jag ska ta in den i grått eller navy? Vad tycks? Så, här har inte så mycket förändrats. Jag har startat en ny webshop men jag har tagit in en bästsäljande produkt, precis samma produkt som jag sålde för ett år sedan. Winning!

Vi var hos doktorn och J fick veta att han hade spelat flera matcher med bruten rygg.. Det var en tuff tid. Under tiden J hade den här skadan var han ju inne och tränade rehab varje dag men här såg vi verkligen till att ta vara på tiden och göra det bästa vi kunde. Vi insåg att det kanske var våra sista månader i NY (vilket det var) hans kontrakt skulle gå ut i Maj så vi passade på att testa massa olika restauranger och levde verkligen loppan i NY. Nu i efterhand är vi så tacksamma över den tiden.. trots skadan som vi såklart hade hoppats på aldrig hade hänt.

Jag shoppade ett par high waisted Levis Jeans som jag längtar efter att få dra på mig igen. Jag inser nu när jag är gravid i vecka 33 att dom flesta nederdelar jag har är höga i midjan och att dom flesta överdelar jag har är korta, bad news när man är preggo! Allt är för kort och för tight.