17:31 | maj 30, 2018 | sannealexandra
Dagens tankar och känslor, jag känner väldigt mycket idag.. Jag har för en gångs skull stannat upp lite, känt efter, jag har ju kört lite hårt senaste veckorna insåg jag men det är strunt samma nu, jag är en riktig ja-sägare och tycker att allting låter så kul jämt. Sedan är ju Frans en bebis som går att ha med och jag har svårt att se problem så jag bara kör ibland. Jag tror mina föräldrar är lite likadana så det kommer nog därifrån.. riktig optimist som får ta konsekvenserna.
Hur som helst, jag vet i alla fall om att jag är så, det började för mig redan i åttan på mitt utvecklingssamtal som mamma var med på, då hade jag tagit på mig för mycket och hade panik över förväntningarna och kraven som fanns på mig som jag stressade över. Andra gången det blev såhär var när min danslärare tog ut mig ur danssalen när jag gick dansgymnasium, hon sa åt mig att jag skulle sluta vara så elak mot mig själv, jag var verkligen dum mot mig själv ett tag och hade alldeles för höga krav på vad jag skulle klara av. Strax efter hade jag utvecklingssamtal, det är andra eller tredje året på gymnasiet och min mentor fick lov att tala om för mig att jag mycket var hjärnspöken, att det inte var folk omkring mig som hade så höga krav utan jag själv. Så konstigt? Var kommer den prestationsprinsessan från? Ska reda ut det med min livscoach haha.
Men den här drivkraften har såklart tagit mig någonvart, så mindre bra sidor kan ju föra med sig något bra också – när man lär sig hantera dom! Det är ju det som de handlar om. Numera känner jag till dom här sidorna och sedan förra våren, alltså 2017 så var jag i en jobbtwist med mitt bolag och mådde väldigt dåligt över jobb, det påverkade mitt liv alldeles för mycket och till slut tog jag kontroll över det och insåg att det inte var hållbart att jobb får ta så mycket dålig energi så jag valde att avsluta det samarbetet jag mådde dåligt över och satsade på det jag kunde hantera, enda vägen för mig att gå vidare.. jag orkade inte älta, jag avskyr att älta och vägrade lägga energi på något som inte gick att göra något åt utan ville bara framåt, jobba framåt och inte bakåt. Funderar ni mycket på det som varit? Jag gör nästan aldrig det men borde kanske det ibland, bra att reflektera lite kanske..
Men så till idag, här har ni en TRÖTT mamma, wow så trött jag var igår och är idag när jag känner efter och sitter still. Pjuh! När får man sova en hel natt igen? Aldrig? Haha. Jag ska dock inte klaga, det kunde ha varit värre, Frans sover på nätterna när han inte vill äta, han ligger liksom inte vaken så jag ska vara tacksam för det. Hellre fokusera på det bra än det dåliga, men den här trötta mamman sitter just nu med datorn på magen och lägenheten är lite för stökig, jag ska ta itu med det senare, eventuellt…. Hellre ett stökigt hem och en glad mamma & bebis än ett rent hem och tvärtom. J är iväg på träningsläger!
Jag började i alla fall dagen med att gosa med Frans, han vill ju som jag talat om upp 07 och då ska han sitta i babysittern i vardagsrummet, klev upp och så när han blev trött strax innan 08 gick vi in i sovrummet så lade jag honom på mitt bröst och så sov vi en timme innan vi smet ner till min livscoach Filippa, vi har inte haft något möte sedan innan Frans kom, det var typ någon vecka innan han kom till världen <3 Jag känner ju att jag gjorde en enorm resa med mig själv medan jag var gravid, jag gjorde verkligen ”jobbet” med mig själv och lärde känna mig själv och mina både bra och dåliga sidor med hjälp av Filippa. Så himla coolt med självutveckling, hon har verkligen gett mig verktyg så att jag i vardagen vet hur jag ska hantera vissa situationer som jag annars har svårt för, så som att jag alltid tar ansvar för andra tex och känner skuld och en massa annat istället för att inse att jag faktiskt inte har ansvar för andra, det är ju befriande att veta det. En tanke kan liksom kännas som sanning ibland och ibland behöver man analysera sina tankar för man lever ofta bara i mönster och gör det som känns bekant.. och får samma resultat.
Filippa tyckte för övrigt att Frans har min blick och hon tyckte det var så kul att få träffa honom, så intressant att hon såg det med blicken, det har jag inte tänkt på. Hon tyckte han var så himla lugn och harmonisk och det kanske kan bero lite på att jag hade en så lugn graviditet? Tror ni det? Jag tycker det kan kännas lite logiskt, jag var ju så himla harmonisk när jag väntade honom.. Who knows. En tanke bara. Efter det mötet var jag på ett spännande möte, kanske en av det mesta spännande som ligger framför mig just nu, kommer bli SÅ coolt att lansera och ni kommer nog tycka det är riktigt coolt.
Sedan tog jag en ensam lunch och fikade medan Frans sov. Nu har vi legat och vilat i sängen och på soffan ett tag, jag har gråtit till Rebecca Stella och Vanessas senaste poddavsnitt ”Breven till våra 20-åriga jag” så himla fint, jag blev så berörd och kände verkligen med när Vanessa började gråta när hon pratade om sin man, det hade jag också kunnat göra, hon tog orden ur min mun när hon pratade om det. Jag vet inte hur jag skulle kunna beskriva hur tacksam jag faktiskt är över att ha Jacob i mitt liv <3 Ja och efter jag hade gråtit till det avsnittet vaknade Frans och log så gulligt åt mig att jag började gråta för det. Haha. Ni hör ju!
Snart kommer i alla fall Simone hit, jag har massa thaimat i kylen så vi ska bara mysa här hemma.. och kanske prata mer om livet? Ni kanske förstår att det är det jag kommer ägna mig åt i podden jag ska starta ihop med en vän. PUSS på er!
Här låg vi och myste idag….. detta är strax innan Frans kissade ner mig.