I onsdags eftermiddag åkte jag till Eskilstuna med pappa som var i Stockholm. J kom inte förrän i lördags men det var så varmt i lägenheten i stan och jag var så sugen på att åka dit och mysa.
Jag åkte lite spontant så att jag hade inte med mig mycket men det gör inte så mycket, jag går ändå bara runt i morgonrock varje gång jag är där, pappa säger att han inte sett mig i något annat senaste gångerna jag varit där haha. Jag kom dit i onsdags och åkte hem idag, söndag och har i princip burit den 90 % av tiden. Så mysigt. Jag slappnar alltid av ordentligt hos mamma och pappa, det är som att jag går tillbaka till när jag bodde hemma och blir som ett barn.
Såhär mysigt har jag och Frasse sovit, han brukar alltid sova i sitt näst när vi sover borta men jag hade varken med mig det eller vagnen utan åkte ju som sagt lite spontant haha.
I 2-3 dagar har min amningen bökat lite, Frans är nu lite mer än 4 månader och verkade inte bli helt mätt och var så sur på bröstet och eftersom vi skulle på bröllop i helgen började jag bli så orolig för hur det skulle gå när mamma och pappa skulle passa Frans för att jag inte fick ut tillräckligt med mjölk så jag misstänkte att jag inte kunde göra honom helt mätt så han har fått några flaskor ersättning nu i dagarna. Han gillade det direkt vilket var skönt att veta! Jag ammade honom och testade en flaska direkt efter som han svepte. Hmm. Jag ammar ju honom typ varannan timme på dagtid så insåg att om han skulle få i sig mer hade jag ju kunnat vänta iaf 3 timmar mellan matningar.
Jag har varit lite låg och det tog hårt på mig att han avvisade bröstet, kanske låter barnsligt men det är känslor jag inte kan rå för. Vet inte om det kände som någon slags seperationsångest? Min livscoach Filippa säger ju att jag har separationsångest. Det med att amma är liksom ett litet band vi har, jag och Frans och jag tycker verkligen om att amma nu men det viktigaste är att han är mätt och nöjd. Jag vet inte om han kanske bara hade en liten tillväxtfast och var extra hungrig? Jag har också varit lite fundersam över hur mycket vikt jag ska tappa när jag ammar, jag brukar alltid väga samma och nu när jag gått under den vikten började det stressa mig… jag vet inte om jag varit stressad och att Frans känt av det för att morgonen när jag vägde mig och hade tappat vikt kände jag mig nere och orolig och det var efter det han inte ville äta.
Hur som helst så ska jag fortsätta försöka helamma tills han är 6 månader just för att det går så smidigt (förutom dessa dagar) men ha ersättning hemma ifall vi har barnvakt och det behövs eller om jag märker att han inte blir mätt. Jag har nu förstått hur det kan kännas som mamma att ha skuldkänslor och känna sig förvirrad i allt vad man ”borde” och inte även fast jag vet att det enda man borde är att göra det som är bäst för sin bebis. Hormonerna kan verkligen slå spratt och allt det jag målat upp i mitt huvud över hur jag vill ha det kan kännas jobbiga när man får motgångar. Men jag har tagit mitt förnuft till fånga och inser att jag gör mitt bästa och det som känns bäst för mig och jag vill verkligen fortsätta försöka helamma så jag ska kriga på med lite back up hemma.
Och för er som inte ammar och bara kör ersättning, helt rätt tycker jag, gör det du vill göra och det som känns rätt för dig och ditt barn, jag dömer ingen, för vissa funkar inte amningen. Jag personligen har haft det så himla smidigt (förutom lite ont till en början) så jag ska ge det lite mer tid och försöka helamma 6 månader som rekommenderat just för att han fortfarande tar bröstet 9 av 10 gånger så får vi se var det slutar. Nu får jag ju börja med små smakprover också och snart ska vi börja med gröt så det ska bli roligt, jag ska försöka att inte tänka så mycket utan bara ta det som det kommer… <3 Men det är svårt ibland som förstagångsföderska, allt är så nytt och man kan känna sig lite förvirrad. Jag funderade idag om ifall jag livet ut kommer känna skuldkänslor för Frans? Att jag alltid kommer känna att jag kan göra lite mer och bättre?
Jag ser i alla fall något positivt i det och det är att nu när jag fick vila lite från att amma ett par gånger så rinner mjölken till bättre och han blir nu mer mätt just för att det kommer mer och att han kan vänta längre till nästa matning. Uppdaterar er hur det går, vet att ni är många som funderar kring er egen amning och har egna historier att dela.
Hur som helst så kom lördagen i alla fall och J kom till stan, jag hade lyckats pumpa ut ett par flaskor och ersättningen fanns som back up så mamma och pappa tog Frans från 15-02. Det är det längsta jag varit ifrån honom. Det var inte alls jobbigt denna gången (förutom att jag behövde tömma boobisarna haha) Frans har varit så mycket med mamma och pappa nu och jag hade ju varit där med honom ett par dagar innan så han hade haft jättemysigt och det hade gått superbra.
Här har vi taggade på bröllop! Det var ju så perfekt att gå på bröllop i Eskilstuna med barnvakter i samma stad.
Såhär såg vi ut. Jag bar en klänning från By Malina länk HÄR.
Vigseln höll till i Näshulta Kyrka och det var så vackert. När min vän Lydia som gifte sig överraskade sin man med att sjunga i kyrkan brast det för oss alla… <3 Kärlek alltså. Det finaste vi har på denna jord!
Vidare från Vigseln till Holmen där festen hör till. Så fint!!!
Vackra Lydia <3 Vi lärde känna varandra i LA, vi var bekanta från Eskilstuna där vi båda kommer från men började inte umgås förrän vi båda var i LA, hon fick bo hos mig ett tag. Så kul! Vilka minnen!
Efter en supermiddag med grym stämning, härligt folk och fantastiska tal var det dags för tårta innan det blev ös på dansgolvet!!
Vi åkte hem rätt skapligt och i morse när vi tittade på en grym film, Red Sparrow så sov Frans på mig genom hela filmen. Det absolut ljuvligaste som finns.
På eftermiddagen packade vi ihop och åkte upp till Stockholm så nu sitter vi i soffan och laddar för en ny vecka. Lillisen sover och jag har packat upp all packning och planerat veckan.
Vi åt middag på den bästa sushin i Sthlm, Itamae Izakaya vid St Eriskplan är grym. Jag äter oftast deras poke bowl med lax, hur god som helst. Här sitter mina killar. Ser ni så blond Frasse blivit? Både jag och J var blonda som små. Alltså den lille krabaten ger mig så mycket kärlek och energi. Han är så gullig och glad <3 Riktig liten glädjespridare.
Känner igen mig i det du skriver, nästan exakt lika för mig. Har en dotter som är 5 månader och dom senaste 3 veckorna har hon ätit varannan timme på dagarna och nästan lika på nätterna vilket gjorde att vi trodde att hon inte var mätt. (Och vi blev väldigt trötta av det)Började ge henne ersättning på kvällen innan hon skulle sova och hon verkar mättare nu så det har glesats ut lite mellan amningarna. För oss funkar det bra att ge extra ersättning till natten och jag hoppas ni hittar ett sätt som är bra för er så du kan fortsätta amma om du vill 🙂 tänker att det kan vara en fas där dom behöver amma tätare för att dom behöver få igång produktionen mer samt att det varit så varmt och att dom behöver lite extra vätska 🙂
Vid 4 månaders ålder började min amning med första barnet att krångla. Trodde det berodde på att jag inte hade tillräckligt med mjölk så att han va hungrig. Han grät och kändes inte nöjd, åt även mycket oftare än förut. Så jag började ge ersättning för att fylla på ”det som fattades”. Det slutade med att jag alltid fick ge ersättning då mjölken aldrig räckte. Slutade ganska snart efter det att amma helt då brösten kändes helt tomma. Nu med andra barnet har jag kommit på vad som hände just då som blev fel. Det skedde exakt likadant med andra barnet men då ammade jag bara tätare och litade på att brösten fyllde på sig. Bildas ju nytt såfort de ammar lite. Så det är aldrig tomt. Han behövde bara amma oftare för att visa brösten att de skulle bilda större portioner åt honom då han växer och behöver mer 😁 Barnets sätt att ordna så att det bildas mer mjölk och utan att det blir för mycket eller för lite. Varje barn ställer in sin rätta mängd liksom. Så bara fortsätt att amma (om du vill det såklart). Lita på att det går fast det känns som det fattas mjölk. Ger man ersättning så sker aldrig ökningen av mjölken. Bvc har också koll om han går ner i vikt. Lycka till!!!
Vi hade också så vid 4 mån. Brösten kändes tomma och han ammade jätte ofta och var lite grinig. Vi ammade på och därefter blev brösten fulla igen:) så säger som ovanstående här, vill du amma på heltid försök låta bli flaskan efter amning (om ni inte har barnvakt såklart). Brösten kommer fyllas på då:) kompletterar du med ersättning kan det bli obalans. Lycka till!
Jag ammade min lille kille i 10 mån! (Idag är han 22 mån). Bestämde mig också för minst 6 mån.
Det kan nog vara som du skriver att han vill ha mer och ”beställer” mer bröstmjölk. Därför behöver du ha honom mer vid bröstet oavsett om han bökar och är missnöjd. När denna ökningsperioden är över, då kanske du kan testa att dra ut på amningarna till tex 3 h emellan. Jag hade absolut inte gjort det nu. Minns att jag också tyckte dom där ökningsperioderna var jobbiga men det hjälpte faktiskt att stänga in oss i sovrummet och bara ligga där lilleman och jag. Då blev han aldrig ofokuserad på allt annat runtomkring osv, nu när dom börjar bli mer medvetna om allt som finns. Lycka till!!
Säger som Sara! Kör på, tålamod även om det är skitjobbigt när bebis är missnöjd och en känner sig otillräcklig, men det är bara en tillväxtfas och går över! Kämpa på! U can do it!
Helamma är ju när man bara ammar 🙂 jag helammase första barnet tills hon var 4 månader och behövde mer , då blev det gröt ! Barn nummer två fungerade bara helamma till 2 månader då fick vi ge flaska också , med sista barnet ammade jag helt till 4 månader och sen blev det gröt osv , slutade amma barn ett helt vid 8 månader och barn 3 vid 10 månader ungefär !
Man ska göra det som funkar 🌸 vilket ni verkar hittat ett bra sätt för !
Åh jag känner igen det du skriver så! Plus sämre viktuppgång än hennes syskon har fått mig att grubbla massa fast jag egentligen vet att det bara är att amma mycket mer några dagar så blir det mer mjölk. Men det är jobbigt när dom inte är så nöjda som dom brukar 😔 nu är hon 6 månader och hade en sån period för ett par veckor sedan igen. Hö har börjat få lite smakportioner och kastar sig i allt hon ser så då tvivlar man ännu mer. Fast sen amma hon gärna så hon ratar mig inte helt ännu. Fast hon oftare äter på båda brösten nu än bara ett som henens syskon alltid gjort och hon nästan allt i gjort. Men jag är inte redo att sluta amma ännu. Hoppas hon också vill fortsätta ett tag till. Det är som du skriver vår grej. Med 2 syskon som kräver tid så är det iaf vår lilla egentid. Och ja skuldkänslor kommer man nog alltid ha mer eller mindre 🙈 man får lära sig hantera de och de flesta dagar är bara underbara 🤗
Känner så igen mig i det du skriver. När min dotter var runt 3-4 månader började min mjölk ta slut. Hade sån ångest över det, jag ville ju amma och jag hade precis börjat skapa ett band till henne (hade anknytningsproblem, förlossningsdepression enl. BVC) i början). Så det kändes verkligen som ännu ett misslyckande. Jag försökte pumpa mellan måltiderna och ställde klockan på nätterna för att öka produktionen, jag drack lättöl (😅) och provade alla knep som fanns för att öka produktionen. Det enda det resulterade i var stress och ångest från mig, en bebis som aldrig riktigt var nöjd och jag kände mig ännu mer misslyckad som mamma. Efter drygt en månad sa min sambo stopp och vi började med ersättning istället. Nu i efterhand hade jag önskat att jag slappnat av mer och försökt att ”go with the flow” istället. Trots att jag hade en omgivning som stöttade och aldrig hade ifrågasatt om jag började med ersättning tidigare, så var det verkligen svårt att släppa taget och känslan av misslyckande. Oj, det blev ett långt inlägg, men jag vill avsluta med att säga något jag egentligen redan vet att du kommer göra. Gör det som känns rätt för dig och DIN familj. Tillåt dig själv att må dåligt ibland, man får ha separationsångest, bara det inte går till överdrift och tar över ens vardag, som det gjorde för mig. Du är en sån förebild för mig och jag tycker det är så kul att följa din utveckling! (Har följt dig sen du jobbade för style by Tyra) ❤️
Tror det är en ökningsperiod runt 4 månader. Då brukar dom böka vid bröstet och det signalerar att brösten behöver producera mera mjölk. Så amma tätare så bildas mera mjölk. Min tjej är också 4 månader och hon suger, släpper, suger och grälar på bröstet. Jag försöker erbjuda bröstet oftare istället om hon äter dåligt. Tillslut brukar hon ta ordentligt. Så länge han är pigg och glad (för det mesta) så är det ingen fara. Lycka till!
Kämpa! Det är SÅ värt det. Du kommer vara så stolt över dig själv. Ge inte upp! Jag har ammat nu över 1 år, hade 3 månader som mål. Nu är det helt magiskt.
Givetvis kan man ge ersättning också men känslan av att amma sitt barn länge är helt oslagbart, den stoltheten och kraften det ger är värt det kämpiga. Vid 6 månader släppte allt jobbiga och det blev istället världens finaste stund.
Säger bara fas 4. Beräknad samma dag som du var med yngsta. Och det bökas och gnälla och skriker. Att få henne att sova själv är en omöjlighet om det inte är i vagnen. Och ligga själv går bara om syrran är underhållande att titta på. Tur att den äldre fattar att nu har lillasyster det lite jobbigt och är inte lika på en som vanligt. Men det är bara att amma amma amma. Oftare än vanligt. Någon minut räcker. Öka produktionen och tömma brösten från värsta sputet som verkar uppröra min ännu mer iaf. Ersättning sätter dock kämpar i hjulen vid denna period. Precis som någon annan skrev. Med andra dottern körde jag på det och då tog amningen ett abrupt slut i denna period