Jag känner mig ganska personlig i mina sociala medier, inte privat, men definitivt personlig i både blogg, instagram, podd och i Playmakers. Jag försöker inte försköna saker men givetvis delar jag inte med mig av allt i mitt liv, vilket ni kanske förstår.. Men när det kommer till mig själv och mitt välmående har jag alltid varit öppen. Jag har tidigare berättat för er om tuffa perioder, när jag gick hos psykolog en tid bland annat. När jag var gravid delade jag med mig av hur bra jag mådde, för att jag gjorde det. Det var ingen lögn men jag delade även mig av hur jobbiga jag tyckte dom första 12 veckorna var. Jag försöker vara ärlig mot er, inte låstsas som att allt är ”perfekt” för att allting bara ska vara perfekt kommer aldrig att ske så vi måste bara ta hand om oss själva och må bra så vi kan ta oss igenom livet som har upp och nedgångar på bästa sätt.
Jag har ju sagt länge att jag ska bolla bebis och business, jag vill bara säga att i mitt fall, vilken dålig idé, jag gör ju allt ALL IN! Var föräldrarlediga om ni kan för att tro mig, ni vill bara kunna gå runt i mjukisar helt ofixade efter en katastrofal natt med bebis, du orkar inte då fixa i ordning dig, spela in samarbeten, ta möten och sådant ifall du har samma yrke som mig, om du inte har en barnvakt som bor hos dig. Tro mig. Det är bara inte så det ska behöva vara, att ha en massa måsten är det nog inte till för när man spenderar all sin tid med en bebis som behöver dig. Jag tog mig vatten över huvudet, jag har ju så svårt att se problem innan, jag ser bara det positiva och kan inte tänka mig någonsin att något ska gå fel eller bli svårt. Tji fick jag när jag inser att jag inte har tagit hand om mig själv alls. Jag får ofta höra att jag är ”för snäll” och det är man väl när man prioriterar andra före sig själv, sitt barn är väl en sak men att bara strunta i vad man själv känner för att göra andra nöjda, om det inte kallas för snäll är det väl bara osmart..
Jag har ju skrivit mycket om detta, om hur stressad jag känt mig, om hur jag först hade barnvakt några timmar 2 dagar i veckan, hur jag sedan ändrade mig och anställde Linn och nu 2 veckor efter att jag har haft Linn på en heltidstjänst börjat prioritera bort ännu mer saker, jag skalar bort och skalar bort, allt för att känna ett inre lugn, jag vägrar känna stress i en sådan här tid i livet. Nu har jag rensat mitt schema ordentligt, jag är inte stressad över att jobba lite här hemma men att springa runt på saker gör mig enormt stressad, särskilt när jag har sömnproblem, då stressar jag på natten varje gång Frans vaknar kring att jag snart ska upp och MÅSTE vara pigg på allt jag tagit mig an. Att ta mig ut och ha 4-5 saker planerade på en dag, det är kämpigt. Min syster säger att hon inte ens känner någon utan barn som gör så mycket saker som jag. Jag vill bara göra sådant som känns riktigt bra och som ger mig något, meningsfulla saker.
Jag mår bra, allting är bra men det ska bli bättre, det är fortfarande inte optimalt. Att flytta hem till Sverige, vara nybliven mamma och få chansen att göra SÅ mycket roliga jobb har varit enormt svårt för mig. Att vara mamma är det tuffaste jobbet du kan ha, det tuffaste men finaste så det behöver ingen ytterligare förklaring det vet ni alla som är mammor. Att flytta hem är underbart men jag har verkligen så mycket vänner jag vill träffa, var är tiden? Behöver fler timmar om dygnet. Och så att få så mycket roliga jobberbjudanden, svårt att säga nej.. Jag är dessutom hemma nu så att jag KAN plötsligt träffas på en kaffe, ta ett lunchmöte och gå på ett event då och då. Nu ska jag slutföra allt jobb jag är igång med, ställa in alla sociala tillställningar så att jag få vara HELT lediga fler än en dag i veckan och bara kan vara spontan, ta promenader, mysa i parken, ja ni vet. Leva som en vanlig mammaledig och bara jobba med sådant som känns kul och meningsfullt. Jag tar inte emot ett enda till samarbete i höst och efter jul tänker jag inte ta emot knappt några samarbeten heller, bara jobba på det jag har och satsa mer på extremt få jobb som jag tycker är kul men det blir 1 i månaden som mest så jag bara kan prioritera mitt välmående och kunna inspirera er inom sådana ämnen jag brinner för <3 Jag är verkligen i ”teaching” just nu, jag får läxor från livet som jag verkligen behöver. Jag gör verkligen mitt bästa hela tiden men känner mig ofta otillräcklig, kan ni andra mammor känna er otillräckliga? Och är det några andra av er mammor som haft det jobbigt med sömn, att när era bebisar vaknar kan ni inte alltid somna om? Alltid mysigt att prata med er.
Igår kväll såg vi filmen A star is born och jag grät som ett litet barn, vilken stark film. Ni måste alla se den! Jag fick lite Avicii-känslor av den, det där med att jobba och ha sådan press på sig från alla håll och glömma bort sig själv. Så tragiskt. SÅ ni mina fina läsare – vad ni än gör, jobba inte för mycket, ta hand om er själva, vi är så många unga tjejer (killar med såklart) som har sådan enorm prestationsångest och vill vara den bästa mamman, vännen, dottern, flickvännen, jobbkompisen, ja allt, vi har helt orimliga krav på oss själva. För vad? Vi måste vara snälla mot oss själva – då blir vi snälla mot andra automatiskt. Ta era stressymptom på allvar. Jag menar det <3
DET som dock ska bli kul och det som är positivt med allt detta är att jag kommer lära mig och vardagen kommer flyta på framöver. Jag ska hitta det där lugnet jag söker trots lite jobb som jag tycker är kul och trivs med, jag har ju signat några roliga långa samarbeten tex jag verkligen ser fram emot att visa upp mer av. Jag känner också att det ska bli så kul att få lansera min klädkollektion, visa er en skönhetsprodukt jag snart släpper och lite annat skoj jag faktiskt jobbat på bra med nu sedan jag kom hem. Jag ska ha ett lanseringsevent 8 November, det ska bli superkul!! Hoppas ni kommer gilla allt jag ska lansera. När jag haft eventet ska jag klappa mig på axeln och känna mig stolt över hur jag kämpat i alla fall. Frans ska bara veta hur hans mamma kämpar på för honom, sig själv och familjen. När han börjar på dagis ska se tillbaka på vilken fin tid vi haft ihop och så ska jag sätta igång med den utbildningen jag velat gå i 2 år nu, börja utbilda mig till hälsocoach, kommer kännas så bra för mitt inre, att utbilda mig till något jag brinner för men såklart fortsätta jobba på mitt varumärke men då med fokus som hälsocoach, det kommer kännas så bra i hjärtat.
Nu sover lille Frans, J har bortamatch och jag och Linn ska slå på Mamma Mia, älskar den filmen. Sådan feel – good film. Ikväll ska jag lägga mig tidigt bredvid min lillkille. I morgon åker vi till Eskilstuna tills på söndag när J kommer hem och jag ska ta det så himla lugnt. Så skönt. Jag vet inte vad jag hade gjort utan J och Linn alltså. Linn liksom vek all min tvätt igår i små fina högar och la på min säng, så glad man blir när någon underlättar för en när det är lite kämpigt..
Jag fick mitt andra barn en dag innan Frans kom och jag är bara så himla trött. Det finns liksom inte en chans att jag skulle orka driva företag samtidigt som jag är mammaledig, all eloge till dig, du är helt fantastisk. Men kom ihåg att du är lika fantastisk även om du precis som jag bara är hemma och tar hand om din son, för det är ett hårt arbete som pågår dygnet runt. Nu när jag fått mitt andra barn så inser jag verkligen hur snabbt tiden går och hur kort tid barnen är så där små. Din plan för närmsta tiden låter sund! Vi sover också dåligt här hemma, lillan har haft en period med många uppvak på nätterna och även varit vaken och pigg i 1-2 timmar vissa nätter. De nätter hon har sovit bra har istället jag vaknat för att jag är van med det och amningshormonerna gör mig pigg så jag ligger vaken fast bebis sover.
Känner igen mig så mycket i sömnproblemen du skriver. Har en 4 månaders som sover jättebra-8 timmar i sträck på natten men jag kan inte alls sova! Undra varför det blir så för oss mammor?!
Jag har alltid prestationsångest över min roll som tvåbarnsmamma. Är så ofta man känner att man inte räcker till men inser efter ett tag hur bra dom faktiskt har det, dom har två föräldrar som älskar dom över allt annat.
Du gör helt rätt i att skala ner på alla måsten 🙂 F
Jag följde delar av din graviditet och blev peppad av din förlossningsberättelser när jag var gravid. Du inspirerar och på ett väldigt sunt sätt. Fortsätt med det. Fick också en fin liten kille för 3 månader sedan. Världens gladaste och snällaste. Så jag tänkte direkt att åh så härligt, jag kanske kan börja jobba lite när det ”passar”. Jobbar som mäklare, innebär enbart på provision och har en sambo som är hemma varannan vecka. Följer flera som bloggar och kör igång jobb samtidigt som se har små bebisar hemma. Tycker dock att alla visar en sån fasad sär det verkar ”supersmidigt”. Tack för att du berättar dina ärliga bilder. Tycker inte heller att vi ska behöva få någotn form av ”krav” på oss nyblivna mammor att man ska igång och jobba på studs som ung karriärkvinna. Låt alla göra vad som passar dem säger jag. Var själv in idag, första dagen på kontoret, på besök med lillen med mig och jobbade en liten stund. Kände på en gång att detta funkar ju inte i längden. Även om junior är supersnäll och vi lyckades tillsammans så kände jag att jag kan väl inte ”sno hans tid” bara för att vars snäll mot dem på kontoret. Som du säger, vem vill inte va hemma och mysa med sitt barn försts tiden. I Sverige har vi möjlighet till detta, betalt. I andra länder tvingas du jobba för någon form av inkomst ganska snart. Som du säger händer det ju massor hela tiden med de små liven. Första barnet så vill man fokusera fullt ut på
. Bestämde mig istället för att fokusera på oss. Träningspass för mig när pappan är hemma och babysim med lillen för att njuta tillsammans. Så nöjd. Jobbet ligger på hyllan till våren. Vi ska ju ändå jobba minst 40 år till, ”varför inte njuta ett år med favoritkillen”så resonerade jag för oss🙏🏻😍
Vi fick vårt andra barn dagen innan Frans föddes och jsg blir så imponerad av dig! Både av att du har orkat med det här och även att du nu faktiskt ser att det blivit för mycket.
Jag har ju sån tur att vår lille kille har sovit i stort sett hela nätter sen han var ca 3 månader, men jag är ändå heeelt slut de flesta dagarna/kvällarna (eftersom en själv vaknar av minsta pip från något av barnen). Ta tid off, njut av Frans och hans utveckling och försök att inte känna press på dig. Livet är värt så mycket mer 💛
Så klokt och starkt av dig. Vi är bara människor och att må bra och hitta balansen där man är just nu i livet är ju det allra viktigaste, med er tre i fokus. Ser fram emot att följa din resa mot att bli hälsocoach och följa ditt hjärta. Du inspirerar!
Så fint inlägg. Jag har nyligen fått diagnosen utmattningssyndrom efter att kört på flera år. Duktig flicka och säger aldrig nej. Jobbat mycket och aldrig sagt nej till fester m.m. 2 barn tätt där minste knappt sov första året. Inte jag heller. Symptomen kom smygande. Först värk i nacke och axlar, huvudvärk. Sen yrsel , dåligt minne, alltid trött, irriterad. tillslut brast det. Nu blir det sjukskrivning. Bra du sätter stopp innan det går för långt. Ta hand om dig och din lille kille. Ingen tackar dig för att du kör slut på dig. kram
Väldigt intressant att läsa!
Jag var föräldraledig med båda mina barn i 1,5 år innan de började på förskola och det är de bästa jag gjort att vara hemma länge med barnen. Jag tänker att barnen är ju bara små bebisar en gång och det går SÅ fort. Finns inget bättre än att vara föräldraledig, vara ute i lekparken, gå till öppna förskolan, läsa böcker och gosa hemma.
Eftersom du jobbat väldigt mycket sedan Frans kom, känner du inte att du inte tagit vara på den första tiden med Frans? Dvs att du lite missade den första tiden pga allt jobb? För han är ju bara bebis en gång…
kommer du göra annorlunda om du får en till bebis i framtiden?
Livet är en ständig fråga om balans i vårt samhälle. Jag var hemma heltid i ca 9 månader med vår son och önskade så mycket att ibland att få arbeta, komma iväg, göra i ordning mig, prata med andra vuxna mer än vid mammaträningen eller på barnträffar.
Bara få vara mig själv, inte mamma, inte sambo, inte min yrkesroll!
Låter som en fantastisk plan att dra ned på tiden för jobb, önskar dig all lycka, ork och mod att testa dig fram för att skapa rutiner och balans som passar er bäst utifrån jobb och föräldraledighet!
Och på tal om otillräcklighet som mamma så känns det som det absolut värsta med att bli förälder! Iallafall för mig! Inte bara vetskapen att jag inte kan göra precis allt för den del av mitt hjärta som nu går runt på två ben helt utan mig men även prestationen från omgivningen, det ständiga mätandet och jämförandet mellan vårdnadshavare. Inte för att tala om perfektionen! Men så glad att få en inblick i ert liv där det känns så mänskligt och inte något som är sig till!
🙌🏼🙏🏼
Jag undrad hur du motiverar varför man ska gå till just dig som hälsocoach sen när du är färdigutbildad? Jag tänker på eftersom du själv verkar ha så svårt som du själv skriver att ta hand om dig själv och sätta stopp innan du känner att det blir för mycket?
Har en son som var beräknad samtidigt som Frans (men föddes ej för tidigt) och han har också börjat kaosa med sömnen nu (var helt ok de första månaderna).
Är aldrig stressad när han är vaken på nätterna eftersom jag vet att jag inte har några viktiga saker planerat dagen efter. Planerar alltid dagen utifrån vår dagsform, spontanbestämmer om vi ska åka iväg eller inte, ställer in med vänner ifall jag känner att jag inte orkar efter en kaosnatt,
och jag har aldrig mått så bra!!
Är så oerhört harmonisk, lever verkligen i nuet. Är föräldraledig deluxe och orkar verkligen vara med min son varje vaken sekund eftersom jag aldrig tröttar ut mig med saker jag egentligen inte vill/orkar. Njuter och kommer se tillbaka på min sons bebistid med ett leende (trots ingen sömn haha) och veta att jag inte missade något <3
http://www.blomm.vimedbarn.se