Ni vet när saker känns jobbiga i livet? Så som jag skrev om här i bloggen här om dagen, då har man ju bara inte flow. Men, plötsligt så dyker det där flowet upp, ni vet när det bara flyter på? Man funderar och analyserar ingenting man bara lever. Jag upplever att efter lite bökigare tider och utmaningar kommer alltid flow. Det är lite som att det oftast blir solsken efter regn.
Tack för all er fina respons på mitt inlägg om hur jag upplever att det har varit att jobba så mycket samtidigt som man är nybliven mamma. Jag har fått så himla mycket fina dm’s på instagram också, jag ska läsa igenom och svara alla jag har hunnit med en del hittills.
Någon frågade mig om jag ångrar första tiden med Frans pga jag jobbat så mycket och det vill jag tala om att jag inte gör. Med en ny bebis kommer en ny mamma, jag är mest tacksam över tiden då Frans varit en så enkel bebis så att jag har kunnat haft med honom på en massa roligt, det är ju inte så att jag varit tvingad något, saker jag tackat ja till har jag ju gjort för att det är saker jag tycker är roliga. Jag är glad över att jag har kunnat jobba, resa, att jag haft mycket energi, att jag kunnat umgåtts med så mycket vänner och kunnat vara så social eftersom det varit en så fin sommar också. Men mest tacksam är jag för att Frans är en så glad liten bebis, han vet ingenting annat än det lilla ”han vet” Han är ju van att vara med mig på saker och skulle jag märka att han inte var det hade det aldrig gått. Och så nu är jag glad över att jag tagit beslutet att varva ner och att jag anställt Linn min syster nu för att när jag kände att det började bli alldeles för mycket för mig med en bebis som kräver mycket mer och ett stressat inre med riktiga otillräcklighetskänslor så är jag bara glad nu över att jag tagit dom beslut jag tagit. Att jag får lära mig, det är ju så livet ser ut, vi lever och vi lär. Det är nya tider nu och Frans börjar dagis om ca ett år så vi har mycket tid nu att leka när han faktiskt är vaken på dagtid mer än han sover. Så roligt ju! Nu ändrar jag riktning – hälsan först. Och så vill jag bara dela med mig till er eftersom jag tycker det är viktiga saker att prata om.
Igår åt jag frukost med dessa två inspirerande kvinnor, mammor, entreprenörer. Nicole och Alexia. Dom driver tillsammans märket Chaleur och Nicole driver en agentur med bland annat ett av mina favoritmärken Inuikii. Alexias fina blogg hittar ni HÄR där hon skriver mycket om resan med sin lilla dotter som har leukemi. Vi pratade mycket igår om hur det har varit för dom att jobba samtidigt som man har barn, hur man får ihop det, det är ju ändå ”nya tider” nu när kvinnan inte är hemma med barnen på samma sätt som förr i, förr så var mamman hemma med barnen och skötte hemmet och nu jobbar oftast båda föräldrarna och försöker få ihop det där så kallade livspusslet. Nu är det ju också många kvinnor som väljer att göra karriär och det är ju logiskt att det blir lite att pussla med så det var intressant att prata med tjejerna som har 2 och 3 barn. Dom är så härliga båda två, verkligen fina människor så det var inspirerande!
Någon annan läsare frågade mig varför man ska gå till mig den dagen jag blir utbildad holistisk hälso / livscoach när jag själv har svårt att bromsa. Den här frågan kanske många redan känner att dom kan svara på men jag tänker att ingen är ju någonsin färdiglärd, vi har ju ständigt saker att jobba på med oss själva, det viktiga är väl att vara medveten. Den dagen jag slutar utvecklas lever jag nog inte mer.. Jag har tänkt utbilda mig antingen efter jul eller när Frans börjar dagis, det beror på när jag känner mig redo och jag tänker att jag kommer kunna coacha mycket från mina egna erfarenheter, jag skulle kunna tänka mig att många unga tjejer kommer komma med just dom känslorna av otillräcklighet, prestationsångest, stress och oro. Varken psykologer eller hälsocoacher är ju ”klara” bara för att dom har det yrket dom har, alla människor stöter ju på med och motgångar det är nog bara det att dom som väljer att coacha har utbildat sig och fått rätt verktyg att lära ut till dom som kommer till en. Jag hoppas och tror den dagen jag är utbildad att man väljer att komma till mig för att jag kommer brinna för mitt jobb och verkligen vilja hjälpa och förbättra. Det är som att det legat i min natur alltid, jag har alltid gillat att peppa, hjälpa, försöka inspirera <3
Nu sitter jag i Eskilstuna i morgonrock, Frans napar och Linn jobbar. Jag har precis lyssnat på mitt och Sofias senaste gratisavsnitt av vår podd ’Bonjour’ i senaste avsnittet intervjuar vi vår livscoach Filippa. In och lyssna HÄR eller där poddar finns. Vi pratar om allt från vad skillnaden mellan en psykolog och en livscoach är, vad är en livscoach, ifall Filippa kan se vid första mötet med en person vad personen behöver jobba på och hur vi redan som små barn blir placerade i olika ”roller” och hur det påverkar oss. Superintressant tycker jag! TACK Filippa för att du ville gästa vår podd.
Nu ska jag föna håret och byta om. Vi tar dagarna lite som de kommer här i Eskilstuna hos mina föräldrar, solen skiner och ikväll ska vi kika på J’s hockeymatch. Han är ju borta i många dagar nu jag och Frasse myser här på vischan. Puss på er!
