When life happens..

Vi kämpar på här hemma. För er som följer mig vet ni att J skadades förra torsdagen och livet har ju kommit lite emellan allt sedan dess. I helgen är mamma här och hjälper till. J får inte anstränga sig på minst 2 veckor och får inte bära Frans eller så vilket gör det lite kämpigare för mig men som tur är så har vi så mycket hjälp runt oss <3

Igår kväll åkte J in på sjukhuset igen och spenderade natten där så i natt blev det åter igen inte mycket sömn men mamma åkte in med J och så kom hans föräldrar dit så stannade jag med Frans. Någon måste ju upp med honom och vara pigg när han vill upp och leka. Känns som att det var bra att en av oss i alla fall sov ett par timmar… även fast jag mest låg och oroade mig.

Nu är J hemma igen i allafall och läget är stabilt. Han läker som han ska så det är ingen fara han hade bara smärtor igår han behövde få ordning på men allt går i rätt riktning. Tack och lov! Kämpiga tider här hemma ändå. Man vill aldrig se någon man bryr sig så mycket om ha så ont.. snacka om att man blir tacksam, tänk så mycket man tar förgivet när man är frisk och hel!

jag

Vår familjehund Melvin är såklart med och Frans och han är som brorsor, slåss om samma leksaker haha. Så gulliga!

Det är sådan skön känsla att J hemma här hos oss igen. Klarar inte av att ha honom på sjukhuset <3

Mamma skämmer bort oss med god mat och ikväll lagade hon en så smarrig pasta!!! Gått och smygätit vid spisen nu fastän jag är mätt. Så gott!

Nu ska vi krypa ner i sängen. Vårt sovrum börjar bli klart och jag är så nöjd!! Nu idag kom även våra nya sängbord och sänglampor. Riktigt njuter av att vara i sovrummet nu!! Godnatt <3

 

3 reaktioner på “When life happens..”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.