Visar arkiv från september 2019

I lördags var jag på Summerburst. Mina fina vänner Hoss events höll i en middag på Kasai sedan åkte vi tillsammans till området och sedan avslutades kvällen med efterfest på NO18. Superkul kväll! Jag gick första gången på SB 2013 och träffade på J där, vi har setts där flera gånger, jag blir lite nostalgisk, särskilt när det är på Stadion. Det var kul i lördags, mina vänner Jubel spelade på mainstage, så stort och så kul att supporta! Vi såg även Calvin Harris som jag älskar, vet inte hur många av hans låtar jag haft kul till under alla dessa år. Så kul!

Jag bar en outfit från Forloveandlemons. Lite speciell men går man på housefestival får man bära rosa lackkjol kände jag haha.

Vad är mina planer och ambitioner i höst? För första gången i mitt liv känner jag att jag ska ta det lite lugnt, inte göra mer än jag behöver när det kommer till jobb. Jag har jobbat som en häst sedan 2013 med mitt bolag och mina sociala kanaler så jag känner att jag för en gångs skull bara ska njuta lite av jobbet. Jag har min syster som anställd och vet vilka jobb jag har fram till jul och vet att vi inte behöver tacka ja till ett enda jobb till just nu. Vi har verkligen ett bra upplägg nu med mitt klädmärke samt sociala kanaler så vi är all set.

Jag ser fram emot att flytta in i vår nya lägenhet, titta på J’s matcher, ha familjemys, umgås me vänner och familj, jobba men inte jobba mer än det som behövs samt inte ta några möten jag inte tjänar på. Jag kommer endast att göra sådant som jag verkligen vill och tycker känns bra i magen och inte göra något ”bara för att” eller för att vara snäll mot någon annan, det är min tid nu. Frans kommer gå på förskola och känner jag för att vi bara ska ha en Frasse-mamma dag kommer jag ta ledigt åt honom så kommer vi umgås istället. Varje söndag, enda dagen J är ledig har vi bestämt att inte planera någonting utan att alltid ha familjedag och känner vi för att göra något annat en söndag så gör vi det men vi kommer inte planera något. Jag ser bara fram emot att ha en mysig och lugn höst utan stress och allt för mycket press. Det behöver jag och vi. Som jag krigat, jag har alltid varit så ambitiös och driven och tagit på mig så enormt mycket saker. Jag lärde mig heller inte att säga nej förrän jag blev mamma då det fanns en annan liten person det kunde påverka, inte bara mig. Jag fick lära mig mycket i samband med att jag blev mamma, han har verkligen gett mig perspektiv och det var mycket jag behövde lära mig the hard way, jag har vetat hela tiden att jag skulle få utmaningar som mamma, så som att inte kunna vara alla till lags, säga nej, inte göra mer än jag orkar och sluta vara rädd för att folk ska bli arga när jag säger nej samt inse att alla familjer gör på sitt sätt, det finns ingen mall, vi har vårt sätt att uppfostra Frans på och vi alla mår bra av olika saker. Men nu så, sakta men säkert går det framåt och jag känner mig trygg i min roll som både mig själv, som mamma, fru, vän, dotter, ja allt.

Så i höst kommer det bli lugnare för min del, jag tackar numera bara ja till sådant som verkligen känns värt. Jag känner att jag krigat tillräckligt och vill bara klappa mig på axeln och inte ta på mig så mycket mer just nu utan bara njuta av det jag byggt upp.

Här är min sidekick och numera agent. Jag tillhör inte längre någon agentur <3

Då har jag skolat in Frans i tre dagar och idag var den första dagen han var där ensam. Förskolan Frans börjat på skolar in 5 barn i taget och dom skolar alltid in torsdag, fredag sedan måndag och sedan lämnar man barnet ensam men är på stand by i 2 veckor i fall det är något.

Och hur har detta gått? Det är ju en stor grej tycker jag som förstagångs förälder, jag har tänkt massor på detta och oroat mig. Luften gick ur mig idag när Frans hade gått där en hel dag och det gått bra men låt oss spola tillbaka tiden. Frans är nu 17 månader och inte så stor i maten samt att vi som vet hur man lägger honom går det smidigt för men jag hade svårt att se hur någon annan, som inte vet skulle kunna få honom att somna.

Så i torsdags, dag 1 var vi där mellan 9.30-12 då lekte vi bara med alla andra barnen samt åt lunch, jag kanske ska säga ”åt lunch” för Frans smakade inte en enda tugga, rätt provocerande för mig som stod på sidan och såg hur andra barn gluffsade i sig haha. Han ville även leka ute och inte inomhus så han stod vi dörren och ville ut. Dag 1 var alltså sisådär..

Dag 2, fredag, då skulle vi vara där mellan 9.30-14 (ifall man kunde få sitt barn att somna) Denna dagen lekte Frans bra med alla andra barnen men när det väl var dags för lunch smakade han lite potatis men inte mer än så. När jag skulle försöka söva honom var det nära att jag fick honom att somna men när han började smågrina lite precis innan han somnade vågade jag inte vara kvar i rummet då ett barn redan sov. Det var alltså 1 av 5 barn som somnade så vi fick gå hem men han var superglad efter denna dagen.

Dag 3, igår, måndag var den bästa dagen på vår inskolning tillsammans och det var ju skönt. Vi möttes i parken vid 9 och Frans lekte på som en galning, han var ju i sitt ässe i parken, han älskar att vara utomhus. Efter det gick vi till förskolan och barnen lekte inne, Frans var fortfarande superglad. Sedan åt dom lunch, jag backade och stod och spanade och han åt kanske 4 majs, 3 kanske, han spottade även ut ett majs….. Jag stod bredvid och kände bara hur ska detta gå nu att somna. Han har ju varit van vid att få en liten flaska när han ska sova på dagen. Han somnade, i min famn och när jag skulle lägga ner honom på madrassen på golvet blev det en gråtfest, en trött och hungrig kille, dålig kombo. En av förskolelärarna visste att jag försökte avvänja honom från flaska innan sovstund så hon hämtade en flaska med lite varm mjölk och vips så sov han och sov längst av dom tre barn som lyckades somna. Pjuh. Han vaknade superglad, åt massa mellis och lekte på.

Och så idag, första dagen ensam, jag låg och oroade mig igår kväll och jag bad J lämna honom i parken då han har mest separationsångest från mig. Sagt och gjort, jag stod på gymmet när jag visste att han skulle lämnas (9.10) så 9.20 bad jag min PT att få springa och kika på min telefon och jag hade fått ett sms om att det gått bra vid lämning. Pjuh. Jag och J möttes upp efter mitt träningspass och han hade lämnat för att J var ledig idag, vi tog en promenad och sedan slog vi oss ner för lunch och konstaterade att vi inte hade några förväntningar alls på att han varken skulle äta eller sova. Jag trodde inte han skulle kunna somna där och J trodde inte han skulle äta. Vi satt och var beredda på att dom kanske skulle ringa och be oss komma..

Förstår ni chocken när dessa smsen kom? Helt galet, vi var så glada och stolta. Så hämtade vi honom vid 14.30 då satt barnen och åt mellis runt ett runt bord, helt stilla. Jag frågade förskoleläraren direkt ”Men hur somnade han? Gav du honom en flaska” varpå hon svarade ”nej nej, ingen flaska han somnade på 5 minuter jag kliade honom lite på ryggen” SAY WHAT! Vilken lycka. Frans blev glad när vi kom men inte SÅ glad som vi trodde haha, han ville mest visa oss runt på hans lilla sätt och var inte sådär sugen på att gå hem. Efter förskolan har han varit superglad så vi är så glada och tacksamma. Det roliga också är att från i torsdags, Frans första dag trots att det bara var 2 timmar har Frans sovit hela nätter. Många säger ju det att så fort barnen börjar förskolan sover dom bra och för oss har det stämt bra hittills, vi får väcka honom på morgonen nu och han vill inte vakna. När han sov hos mamma och pappa i lördags hade han sovit 19.00-10.00, som en tonåring..

Vi blev i alla fall så glada och imponerade och hoppas förskolan ska bli en rolig tid för honom <3 Förskolelärarna är fantastiska.