Tabea
Do you want to move houses when the baby arrives? And who do you think will be the more strict parent haha?? also could you do more Instagram stories, blogposts and videos in English? ?
Hi!
We don’t really think we need a house right now, we have a pretty big apartment in Sweden where we have a room ready for the little one. We don’t know where we will be this fall when J’s hockey start again so we haven’t thought so much about that yet. At the moment we are just waiting for the little one to come and then get him a passport so we can go to our place in Sweden and be there for the summer. At some point in life we totally want a house, we feel that it’s going to be more convenient when he gets older and if we have more babies. I could, im really debating about if im gonna go with both languages or not, I feel way more comfortable when I talk swedish and 90 % of my followers are from sweden so we’ll see what I decide to do =) Xo!
Hanna
Svara gärna i en video ? superkul att kolla på! Jag vill gärna skaffa barn snart men min pojkvän vill vänta några år till. Jag vill vara hyfsat ung och få barn/karriär i samma veva eller karriär efter. Visst att man ska prata om de men det känns som att han försöker undvika ämnet. Vet att detta inte har o göra med din graviditet men skulle gärna vilja ha tips ?verkar som att ni var ganska överens, har ni alltid varit det om att skaffa barn? På vilket sätt har Jacob stöttat dig under graviditeten?
Hej Hanna!
Vi började prata om våra framtidsdrömmar tidigt och båda var väldigt beslutna om att vi båda drömde om familj ganska tidigt så det föll sig ganska naturligt, vi sa inte direkt att ”jag vill ha barn då och då” men vi båda var överens när vi träffades att det låg 2-3 år framåt.. och så ville jag vara gift först och så gick det undan med giftermål haha. J säger att han velat vara 27 när han blir pappa och nu blir det så. Han är två år yngre än mig men alltid velat vara en ung pappa så han har inte direkt undvikt ämnet =)
Jag tror att här när vi satt på Bahamas började vi prata om både giftermål och bebisar. Det var typ ett år in i vårt förhållande. Jag minns att på en middag åt vi spansk tapas och vi delade på en eller två karaffer Sangria men J var lite törstigare än jag, han hade All star break och jag minns hur han berättade lite lätt i farten att ”Vi har en grym juvelerare som New Jersey Devils jobbar med som har hjälp dom flesta killarna med deras fruars ringar” Jahapp sa jag, jaså, vad tänkte du på? Haha. Det glömmer jag aldrig!!! Han ville nog testa mig lite. Slänga ut en krok.. <3
Jag vet inte hur gammal du är men jag känner att om det är något som är väldigt viktigt för dig hade jag definitivt pratat om det så att ni är på samma nivå och om ni inte är det kanske ni kan komma på hur ni kan mötas. Jag vet par där ena har velat haft barn tidigare än den andra så har dom fått mötas i någon ålder för att dom båda har velat vara med varandra men inte varit redo riktigt samtidigt. Sådant går att lösa! <3 Jacob har varit exemplarisk, jag tror att eftersom båda var så himla barnsugna så har vi verkligen båda varit så himla exalterade och engagerade. J är typ mer påläst än mig när det kommer till både min kropp och barnets utveckling känns det som ibland haha. När han är inställd på något är han väldigt målmedveten och bestämd och nu har han verkligen snöat in sig på allt som har med bebisar att göra så nu känns det som han har full koll på vad som händer vilket har varit ett jättestöd för mig eftersom han hela tiden förstått vad jag går igenom! KRAM och lycka till med ert snack, kommer gå fint. Ofta växer sådant fram, du kan ju börja med att ta upp det lite lätt och så blir han nog mer bekväm med tiden..
Theres
Svara i video, så roligt!!
– Berätta om när du plussade, din och Jacobs reaktion?
– Hur känner du inför förlossningen? Har du några speciella önskemål eller tankar?
– Vad har/kommer du packa i BB-väskan?
Hej Therese!
– Jag hade misstänkt att jag kanske var gravid. Vi hade ju inte skyddat oss och jag hade känt mig lite gravid, hur det nu är möjligt så tidigt man jag känner min kropp så sjukt väl så jag tyckte jag till och med kände när ägget lossnade, jag hade lite värk i ena sidan av magen typ. Så konstigt men jag var ju absolut inte säker utan jag kunde lika gärna inbillat mig. Jag hade i alla fall gått och spekulerat med J om ifall jag kanske var det. Den 3e Augusti hade vi vänner över på middag och jag drack vin och åt ost (ifall jag skulle plussa dagen efter haha) Jag hade på känn som sagt att det kanske kunde vara så. Den 4e Augusti skulle jag få min mens och kissade på stickan ensam på morgonen och plussade direkt, smet in till J och sa ”Kom!” han kom direkt och så visade jag honom den. Vi fnissade lite och var lite sådär ”Kan detta vara sant?” Vi vågade i alla fall inte ta ut det och vi gick och oroade oss länge för ifall det skulle gå vägen. Ingen av oss var sådär ”JAAA vi ska ha barn” utan vi var väldigt försiktiga och vågade inte ta ut lyckan i förskott även fast det inte är något fel med det, vi båda hade bara svårt att ta in det. Vi ville så gärna ha en bebis så vi ville bara göra allt för att inte bli besvikna!
– Jag känner mig rätt lugn nu men väldigt peppad och förväntansfull för att det då kommer bli vårt första möte med vår lille son. Innan jag blev gravid var jag inte alls rädd för att föda, när jag väl blev gravid kände jag lite skräck inför att föda och nu när vi har kommit så långt så känner jag ju honom så väl i magen så jag vill helt ärligt bara att han ska komma ut och må bra, vad dom nu gör med mig struntar jag typ i haha. Jag känner bara att när jag kommer in där, skulle dom då säga att hans hjärtljud gick ner eller något hade jag bara känt att dom skulle lösa situationen, allt för att han ska må bra, jag klarar mig! Så att tiden som gravid har verkligen gjort mig mer redo för att föda och jag längtar bara nu, längtan är större än rädslan. Sedan är det såklart nog lite undermedveten nervositet men jag försöker hålla mig lika positiv som i allt annat! <3
– Vi vet inte än? Borde packa den snart, måste fråga er i ett inlägg vad vi borde ha med. Ni alla är ju proffs!
KRAM!
Här är jag smyggravid <3
Jasmine
Jag undrar lite vad du hade för preventivmedel innan ni blev med barn, när slutade du med dom isådanafall? Kan ju ta ett tag innan kroppen blir ”normal” igen.
Tack för en underbar blogg du verkar helt underbar ??❤️
Hej Jasmine!
Jag hade p-ring innan. Jag slutade med den ca 7 månader innan så skyddade vi oss på annat sätt tills det var dags att sluta helt, jag ville avvänja kroppen från allt innan vi skulle börja försöka. TACK! Stor kram!!! <3
Här är jag också smyggravid när jag spelade in synken till Playmakers.
C
Hej Sanne!
Älskar att läsa om allt som har med din graviditet att göra ? Är nyfiken på hur snacket mellan dig och J gick om att skaffa barn från det att ni blev tillsammans? Pratade ni om det tidigt i er relation? Var det någon av er som tog upp det först? Hur gick det till när ni “tog beslutet”? Jag och min kille skojpratar alltid om barn och pratar mer utifrån andra par om vad vi tycker känns rimligt. Vi har sedan vi blev tillsammans pratat om att vi båda vill ha barn och gärna inte när vi blir “för gamla” men vi pratar aldrig om det “på riktigt” om du förstår? Tusen tack för en bra blogg!
Hej C!
Vi pratade tidigt i vår relation om att vi båda verkligen drömde om familj och att det var bådas största dröm så det var aldrig något känsligt ämne att ta upp eftersom båda var rätt öppna för att prata om det. Jag tror båda kände snabbt att om vi inte delade den drömmen kanske det inte hade varit någon idé att jobba vidare på relationen.. Det är verkligen bådas högsta dröm att ha familj. Jag minns inte vem som sa upp det först men jag vet att vi båda sa till varandra att vi ville vara hyfsat unga föräldrar och när det började bli mer seriöst snack så talade jag om för J att jag gärna hade varit gift först och efter det tog det ju inte så lång tid innan han friade haha!! Jag vet inte hur gamla ni är men om ni skojar om det så finns det väl lite allvar i det? =) Du kan ju fråga honom när han skulle kunna tänka sig starta bilda familj så kommer ni säkert komma fram till något därifrån! Jag förstår att det kan vara svårt att vara den som tar upp det seriöst men det behöver inte bli en sådan stel stämning för det utan släng ur dig och fråga när han tänker att det hade passat eller tala om hur du känner kring det och se vad responsen är? KRAM o lycka till!
Ultraljud i vek 10.
Josefine
Jag undrar vilka prenatal vitamins du tar? Jag har testat flera olika (bor ocksa i USA) men mar ganska illa av manga av dom
Hej Josefine!
Åh nej vad jobbigt. Vad kan det bero på? Jag äter dessa nedan. Det är en sådan vanlig prenatal for mom and baby, probiotics, d-vitamin, magnesium och omega 3. Jag har mått bra av alla! Hoppas du hittar några som funkar. KRAM!
Anneli
Hur känner du med att visa bebisen i sociala medier sen? Är det något ni pratat om? Tänker mest på att din man verkar ganska privat av sig men du har varit väldigt öppen under graviditeten.
Hej Anneli!
Bra fråga! Vi har pratat mycket om det och kommer visa honom någongång i bland, ingen av oss vill att han ska bli en känd liten profil utan vi tänker att han får synas lite då och då. Vi skulle aldrig lägga ut något som han skulle kunna skämmas för i framtiden heller! Vi har dividerat om detta en hel del men har hela tiden varit 100 % överens. Jag vill inte att han ska vara igenkänd från min sociala medier. Jag tycker att en tjej på instagram, _tinamaria har en fin balans. Jag kommer fortsätta vilja inspirera så som innan, som bara mig själv och med outfits, skönhet, resor, träning och hälsa och jag vill inte bli en renodlad mammabloggare eller någon man följer för att jag har barn, tvärtom det kan vara ett litet plus för dom som är intresserade av det. Kram!
Här ser ni några printscreens från _tinaMarias flöde på instagram som jag känner har ett flöde jag hade varit bekväm med när vi har fått bebis. Samma fokus på att det är min sociala kanal och så får lillisen dyka upp någon gång ibland.
Anonym
Svara i text! ? mkt lättare att få överblick och leta tillbaka till svar om man vill gå tillbaka senare ?
Jag tog ditt tips!! Tack! Kram!
Nicole
När berättade ni för era föräldrar? Och gjorde ni det på något roligt sätt? ?
Hej Nicole!
Njae, inte direkt. Jag fyllde år så vi var hos min farmor i vanlig ordning på bryggan och åt paella och så serverades det vin som jag tackade nej till. Strax efter gav min faster mig en stor korg med hennes favoritostar i då vi skulle åka över till Usa ett par dagar senare så tänkte hon att det var en perfekt present att ge eftersom vi har så mycket vi måste få med oss över. Det var verkligen himmelriket av ostar ihop med kex och marmelad. När vi väl kom hem till mina föräldrar sedan så kunde jag inte äta alla ostar och mamma tittade lite konstigt på mig medan jag sa något med you figure it out… Så flinade hon lite. Här var jag ju så tidigt gravid så jag ville helst inte berätta. Sedan var det oundvikligt så att så fort vi åkte över så förstod dom väl att det var så och vi började uppdatera dom med alla våra tester vi skulle på och så vidare! J’s familj fick också veta det på ett ganska likt sätt, även då tidigt i graviditeten så var vi hos J’s föräldrar på middag och så serverades det bubbel innan maten och jag tog alkoholfritt och då tog J tillfället i akt och passade på att berätta! Skönt att få ha sagt det till alla innan vi åkte till Usa men det var fortfarande så tidigt så jag och J var väldigt low key =) Så njae, vi gjorde det kanske inte till någon stor grej utan berättade det ganska casual. Jag tror till och med J hade berättat för sina bröder på en middag innan eller iaf hintat. Jag hade också sagt till min syster innan att jag kände mig gravid så hon fick ett sms samma dag som jag plussade på stickan. Nästa gång kanske man kan hitta på något roligare haha! KRAM!
Också hemligt gravid på min födelsedag. Jag minns hur vi åt en födelsedagslunch på Riche och jag drack alokoholfritt i smyg. Fick panik när en kompis läste på notan något i stil med ”dryck” och det kostade mindre än dom andra glasen bubbel som vi alla drack. Jag låtsades som ingenting och han fattade inte vems dryck som kommit med… Ops.
Här var jag och min syster på födelesdags-spa-staycation på Steam Hotel och jag var också smyggravid.
Isabell
Hej!
Jag kanske har missat detta men vad har ni köpt för barnvagn? ?
Hej Isabell!
Vi kommer köra på en Bugaboo Fox, en ny vagn som precis kommit ut. Vi har den dock i grått, ni får se den snart när vi har alla delarna, vi väntar in liggdelen just nu. Det ska bli superspännande! <3
Madde
Nyfiken hur det skiljer sig att vara gravid i USA jämfört med Sverige. Likheter/skillnader? Hur ofta är det besök hos barnmorskan? Är de noga med vad gravida inte får äta? Mer restriktioner än i Sverige? I Sverige finns bland annat föräldragrupper inför förlossningen där man tar upp olika teman såsom amning, förlossning… är detta något som förekommer i USA?
Hej Madde!
Det skiljer sig ganska mycket. Först och främst får ju alla i Sverige i princip samma vård, här beror allt på vilken försäkring du har och det är väldigt dyrt att föda barn här borta, du betalar ju för all sjukvård. Min doktor jag hade först berättade att för mig att föda barn och få då rutinkontroller, ultraljud och hjälp på sjukhuset skulle gå på ca 25 000 dollar så att bo i detta landet är ju kanon om du kan betala för dig annars är det ju verkligen inte så att alla får bra hjälp.
Vi har en superbra försäkring då J spelar NHL och råkar ut för skador lite då och då så behövs det ju en försäkring som täcker allt och där han får snabb vård. Vi fruar får även denna försäkring och den är verkligen tipptopp. Skillnaden dock är ju att dom inte har barnmorskor här på samma sätt, du kollar upp vilka sjukhus som tar din försäkring och så därifrån blir du tilldelad en OB-gyn, det är alltså en gynekolog/ läkare och inte en specialiserad barnmorska som vi blir tilldelade i Sverige. Jag var inte så bekväm med att ha en OB-gyn utan ville gärna ha en barnmorska så att jag bytte till en privatklinik med en barnmorska jag gillar. Jag har bestämt mig för att köra ungefär som i Sverige, föda ihop med en barnmorska på sjukhuset och ha doktorer nära till hans om det behövs. Anledningen till att jag valde att lämna min OB-gyn var för att hon redan i vecka 20 började pusha för att sätta igång mig tidigt eller att göra ett kejsarsnitt pga dom tycker han såg stor ut och jag väldigt liten, vad jag förstår det så är läkarna rädda för att bli stämda ofta och har sina chefer på sig om att allt måste gå rätt till så att många läkare vill då inte chansa på en vanlig födsel som kan ta tid utan man spar både tid och pengar på att sätta ett datum på när barnet kommer ut. Nu har alla olika åsikter om detta kan jag tänka mig och olika erfarenheter men det är min erfarenhet av det! =) Om jag hade fortsatt med min läkare hade jag gått på flera ultraljud och rutinkontroller, jag antar för att det blir mer pengar för dom. Så, ja här är det betydligt fler kontroller om man har en hyffsad försäkring.
Skillanden på min OB-gyn och barnmorska är stor, för min OB-gyn fick jag dricka en kaffe om dagen, inte äta sushi, inte dricka kamboucha m.m. Jag antar att det är samma anledning här, många är rädda för att bli stämda så dom tar det säkra föra det osäkra. Min barnmorska är utbildad läkare från början men gillade inte läkarsystemet i Usa utan var väldigt inspirerad av Europa och framförallt Sveriges förlossningsvård. Hon säger i alla fall att jag kan dricka några små koppar kaffe om dagen, sushi säger hon att dom äter i Tokyo och det kommer ut friska barn så att så länge fisken kommer från ett bra sushiställe, jag får dricka kamboucha för att det är bra för tarmfloran och hon har verkligen lika restriktioner som dom jag pratat med i Sverige.
Nu på lördag ska jag och J på en förlossningskurs där vi kommer gå igenom allt från hur det går till på sjukhuset till knep för att minska smärtan, till profylaxandning, amning os.v. Liknande som i Sverige, men att det kostar skjortan här. Allt i detta landet kostar så det är viktigt med en bra försäkring. Vi har det bra i Sverige! <3 Hoppas du fick svar på dina frågor!! KRAM!
Moa
Jag undrar vad ni vill att erat barn ska heta ❤❤ älskar dej
Hej Moa!
Det är hemligt men det börjar på F. KRAM! <3
Anonym
I text ? Om du vill och kan amma, kommer du göra det då? Och kommer du vilja operera dina bröst efteråt med tanke på att dom kan förändras mycket? Eller känner du dig 100 procent bekväm i din kropp oavsett vad? Har du fått bristningar? Kram <3
Hej!
Ja jag skulle gärna amma så att jag ska försöka göra det och hoppas det går bra <3 Det vore så mysigt! Jag har inte tänkt på om jag vill operera brösten efter och vet att vi kommer försöka skaffa fler barn så att skulle jag någonsin ens fixa till dom hade det inte varit på många år. Jag tror inte heller man behöver lyssna på alla skräckhistorier, många mammor berättar om hur ”fula” brösten blir efteråt men bröst ändrar ju form så jag tänker att efter att jag ammat färdigt får jag väl försöka ligga i lite extra och jobba bröstmuskler då haha, ifall dom har försvunnit helt. Bröst för mig är inte så viktigt och jag hade ingen superklyfta innan så jag är rätt bekväm i mindre bröst också. Jag är redan nu bara så imponerad över min kropp så jag ser den som något heligt just nu, helt sjukt vad den här lilla kroppen skapar!! Jag känner mig liksom fortfarande stark och fit och det är ju helt fantastiskt såhär långt in i graviditeten, jag tycker inte min kropp har ändrats så mycket i övrigt förutom en stor kanonkula på magen. Lite större över låren och höfterna kanske? Det hoppas jag, det kanske blir lättare för honom att ta sig ut då! Jag har inte fått bristningar, får väl se om dom skulle dyka upp i slutet men än så länge har jag klarat mig! Det brukar vara ärftligt <3 Jag tror jag kommer vara så supersnäll mot min kropp efter jag har fött, det tar ju lite tid att återhämta sig och jag kommer ge kroppen den tid den behöver.
Amanda
Hej Sanne! Har följt din graviditet, super spännande & all lycka till er. Här kommer några frågor:
•Har du något förslag på hur man ska prata med sin kille om man vill ha barn rätt så snart men han vill vänta? Några tips?
•Hur känns det att ni ska få en pojke, en liten son?
•Hur vill du vara som mamma?
Hej Amanda!!
– Jag tänker att du bara lite casual kan berätta om vad du själv drömmer om och se hur han svarar på det? Alt fråga honom lite över hur han känner kring ämnet.. börja luska lite. Du märker kanske ganska snabbt hur bekväm / obekväm han blir. Om han blir obekväm kan du ju fråga varför så att ni kan börja ha en dialog om det =)
– Det känns såå mysigt. Jag vill bara att han ska komma NU <3
– Jag vill vara kärleksfull och hans trygga punkt i livet <3
KRAM!
Hanna
Vad är det bästa och sämsta med att vara gravid? Vet du några bra gravid tv serier?
Hej Hanna!
Åh det bästa är nog det mesta haha, får man säga så? Jag tror jag kommer se tillbaka på den här tiden och sakna det enormt, jag är inne i någon liten gravidbubbla jag aldrig vill ur. Hittills älskar jag att vara gravid och skulle inte byta det mot något i hela världen <3 Det sämsta är nog oron, allt man kan gå och fundera över. Jag tycker dom 12 första veckorna var värst sedan tyckte jag det bara blev mysigare och mysigare. Ja vi får se hur mina sista veckor blir nu, det kanske blir lite trångt och så men vi får hoppas lilla gravidbubblan håller i sig. Mina favoritserier just nu är Bron, Vår tid är nu, Bonusfamiljen och Big Little Lies. KRAM!
Samantha
Hur känner du angående kläder till bebisen, ska ni bara köpa märkeskläder eller vanliga andra kläder också? Hehe ni har ju rätt så bra ekonomiskt, hur ska ni göra för att han inte blir bortskämd? ? Vilka färger gillar du på bebis kläder?
Hej Samantha!
Jag har inte funderat så mycket över det men har inte köpt särskilt mycket märkeskläder alls. Jag har typ inte köpt några kläder haha. Jag köpte lite i början när vi fick veta att det var en kille och så köpte jag lite pyjamaser nyligen <3 Så mjuka så jag kunde inte låta bli. Men, jag personligen kan ju tycka att det kan vara lite onödigt med för mycket dyra grejer eftersom dom växer ur det så fort men jag har inget emot att folk gör det, det är ju upp till var och en och jag kunde inte bry mig mindre om vad andra köper för kläder till sina barn =) Alla spenderar ju pengar på olika sätt och prioriterar olika saker! Vi kommer försöka uppfostra honom som vi själva är uppfostrade, att lära sig värdet av pengar och förstå att man måste jobba för att kunna roa sig haha! =) Jag gillar grått, blått, grönt, gult, det mesta. På flickor tycker jag väldigt mycket om grått och gammelrosa. KRAM!
Han har mycket mer än han behöver den lille killen. Märks att det är första barnbarnet på min sida!
