Mående: Min förra graviditet med Frans så var vecka 21 min hittills tröttaste vecka och jag gled in i denna veckan på samma spår. Gud vad trött jag var söndag, måndag och tisdag. Nu är det bättre, im back! Men det är jobbigare att vara trött när men är ensam med Frans. Nu har J match varje tis, tors, lörd, som alltid under säsong men om slutspelet kickar igång om 2 veckor är det match 4 dagar i veckan istället, så jag laddar upp. Jag försöker att inte planera så mycket för att kunna ta det lugnt så jag sparar energi åt mig och Frans.. och att baka en bebis <3

Cravings: Jag känner inte av någon cravings precis för tillfället faktiskt, bubbelvatten!!!

Vikt och kropp: Jag har ju en liten mage. Men, med kläder ser ingen det. Jag har lagt på mig runt 4 kg och jag ser ju det och alla som känner mig men det är fortfarande många som pratar med mig länge utan att veta om det, jag får tala om det. Jag ser fram emot när det är obvious. Men det blir nog där vid vecka 27, som senast.. =)

Hormoner: Jag är blödigare än vanligt, herregud. Jag såg Tillsammans med Strömstedt igår, älskar det programmet och igår var det så sorgligt att jag fick springa ut ur rummet och fulgråta. Ah.. Allt som handlar om barn går bara inte.

Övrigt: Förutom att det är ett himla härj kring Coronaviruset, hur känner ni andra gravida? Är ni rädda? Ska vi gravida vara oroliga? Jag har inte riktigt förstått ännu exakt vad som händer om jag ska vara ärlig, jag läser på hälsomyndighetens hemsida och utgår efter från vad dom skriver just nu och oroar mig inte allt för mycket direkt. Utifrån informationen jag har så ska det drabba som en vanlig influensa på dom som är friska men det är dom med nedsatt immunförsvar som får det jobbigare.. usch det är faktiskt väldigt läskigt att tänka på. Jag tycker det är väldigt obehagligt för dom utsatta, äldre människor, diabetiker, människor med hjärt och kärlsjukdomar osv. Det är ju jobbigt att inga är resistenta ännu. Men det måste ju komma snart, eller? Tycker hela coronagrejen är svår att ta på.. och media är ju i farten minst sagt. Vet inte hur jag ska bete mig? Jag har ingen oro så i min kropp men jag försöker tänka logiskt nu och umgås inte med sjuka människor med flit och är noga med handhygien. Hur gör ni?

Men utöver corona och sådär så börjar vi verkligen förstå nu, lilltjejen sparkar ju hejvilt i magen och hon syns utan på mina kläder när hon knölar runt. Jag var hos BM igår, det var så mysigt. Jag gjorde ju ett nipttest och talade om för dom igår att dom aldrig tog betalt, dom tyckte jag var knäpp som talade om det men det kändes som dålig karma mot bebis att inte betala? Haha. Jag kan inte ljuga. Men allt där gick bra och nästa gång jag ska dit om ca 3 veckor så ska jag välja sjukhus, det lutar åt Södertälje, det ska vara det mest ”holistiska sjukhuset” med mest sådant tänk som jag gillar och vill ha. Har ni någon erfarenhet? Det känns bara bra i magen när jag pratar om det sjukhuset efter dom jag hört mig för som fött där. Vi kommer också var så himla mycket i Eskilstuna / Sthlm runt bf så det hade känts bra att det är nära båda, också för att vi måste få Frans att vara hos mormor och morfar. Jaja, vi får se.. ska känna efter lite till.